Ledare Bostadsområdet Gårdsten i Göteborg har visat att det går att både minska kriminaliteten och öka tryggheten i en tidigare ökänd stadsdel. Här är boendes vardagsvillkor och välfärd ledstjärna, vilket är unikt i Sverige. Det konstiga är att receptet inte används av fler.
Att Gårdsten, en halvtimme med spårvagn från Göteborgs innerstad, är en så kallad framgångssaga råder ingen tvekan om. Byggt på 1960-talet blev det under 1990-talet ett av Sveriges mest ökända med skjutningar, bilbränder, brottslighet. 2015 hamnade det på polisens lista över särskilt utsatta områden.
Men det ovanligt stora engagemanget från ett allmännyttigt bostadsbolag, Gårdstensbostäder, har lyckats bryta den destruktiva utvecklingen.
Gårdsten visar att inget är omöjligt, om viljan till en social bostadspolitik finns
Gårdstensbostäder är ensamt i Sverige om att låta sig styras av dem som bor i området. I direktiven till ägarna står inskrivet att bostadsbolaget ska vara så nära hyresgästerna som möjligt. I styrelsen är alla, utom styrelsens ordförande, hyresgäster. Så långt ifrån toppstyrt man kan komma, med andra ord.
Kriminaliteten har gått ner och tryggheten upp. Butiker har återvänt. Antalet invånare har ökat från 5000 till 9000, det planeras för nya bostäder och skolor.
Som enda förort som gått den vägen är Gårdsten sen några år borta från polisens »värstinglista«. Tryggheten har ökat och brottsligheten ligger under snittet för Göteborg.
Fortfarande går mer än hälften av grundskolans elever ut utan fullständiga betyg. Arbetslösheten är alltjämt hög. Men det allmännyttiga bolaget har bidragit till att den sjunkit genom att utbilda i städ-, bygg- och fastighetsskötsel och sedan kräva av entreprenörerna att de anställer folk från Gårdsten. På så vis har mer än 3000 arbetstillfällen skapats.
Gårdsten är unikt i Sverige, konstaterar professorn i socialt arbete Tapio Salonen i boken Samhällsbygget Gårdsten (Premiss). I boken dokumenterar han områdets långsiktiga förnyelsearbete. Från förslumningsperioden då folk inte vågade gå till bussen utan eskort av trygghetsvärd, till dagens stadsdel ”på väg att normaliseras till ett blandat, stabilt bostadsområde”.
”Kärnan i framgången ligger i själva synsättet på vilket mandat en allmännyttig bostadsverksamhet vilar på. Det är de boendes vardagsvillkor och välfärd som är allmännyttans ledstjärna och existensberättigande.”
På Salonens sjupunktslista för en lyckad förändring, presenterad i Fastighetsfolket, finns bland annat långsiktighet, närvaro och förmåga att kombinera affärs- och samhällsnytta.
”De jobbar på ett helt unikt sätt och tar sitt sociala ansvar betydligt längre än andra allmännyttiga bostadsbolag”, säger han i en intervju i SvD (16 januari 2023) där bolagets nya vd Ulf Melander, tidigare polischef i området, berättar hur han tänker ta samhällsbygget vidare.
Framgångssagan har inte passerat obemärkt förbi politikerna. Även Ulf Kristersson och Ebba Busch har funnits på besökslistan. Ändå har ytterst få följt i bostadsbolagets spår.
Istället har vi fått en köp- och säljkultur där de boende ses som inventarier i en investering för snabba cash.
Med tanke på att alla söker svaret på hur otryggheten i stadsdelarna ska minska är det förvånande.
Förändringen i Gårdsten visar att inget är omöjligt. Om viljan till en social bostadspolitik finns.
Men då behöver allmännyttan tänka boende istället för bostäder, brett, istället för smalt, långsiktigt istället för kortsiktigt, medborgarrelation istället för kunder och samhällsekonomi istället för företagsekonomi.
Även den nya regeringens och SD:s Tidöavtal har några rader om bostadspolitik och ”långsiktigt förbättringsarbete i bostadsområden”. Men då utifrån att företag och fastighetsägare, inte de boende, ska få vara med och styra. Med andra ord inte nerifrån och upp som i Gårdsten, utan uppifrån och ner. Och det är en helt annan historia.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
