Varför hymlar Af om att arbetet med nyanlända ger effekt?

debatt Arbetsförmedlingens arbete ger positiva effekter på de nyanländas etablering. Varför är Af inte tydliga med vad som ligger bakom den utvecklingen? undrar Johan Berg, arbetsförmedlare och arbetsmarknadsdebattör.

Fler nyanlända än någonsin får jobb. Det rapporterade SVT om förra veckan – men kritiken lät inte vänta på sig. Flera ledarredaktioner var mycket kritiska och menade att Arbetsförmedlingen skönmålar utvecklingen för de nyanlända på arbetsmarknaden.

Jag kan förstå en del av kritiken och här har Af sig själva att skylla. För varför är Af inte tydliga med vad som ligger bakom den positiva utvecklingen för de nyanlända? Faktum är nämligen att Af:s arbete ger positiva effekter på de nyanländas etablering.

Enligt Af:s statistik framgår att andelen nyanlända som har fått jobb eller studerar efter två år i Af:s etableringsuppdrag har ökat kraftigt det senaste året. I september uppgick siffran till 44 procent att jämföra med 34 procent förra året, vilket är rekordsiffror.

Andelen extratjänster har ökat med 8 procentenheter och står därmed i stort sett för hela ökningen. Extratjänsterna hör till det mest generösa anställningsstödet, som innebär att arbetsgivare inom offentlig eller ideell sektor i upp till två år får en 100-procentig subvention upp till en lönenivå på 20 000 kr.

Bidragsnivån har sannolikt lett till att extratjänsterna har ökat i så rask takt.

Fler nyanlända får jobb genom extratjänsterna, där 40 procent har gått vidare till ett subventionerat eller osubventionerat arbete. Frågan om kostnaderna för detta hör till en annan diskussion.

Oavsett borde Af ha tydliggjort betydelsen av extratjänsterna för de kraftigt förbättrade resultaten och därmed sluppit den kritik som uppkommit.

För siffrorna är något som Af faktiskt kan vara nöjd över.

Af har ökat andelen nyanlända i arbete eller studier varje år sedan myndigheten, i och med etableringsreformen, tog över uppdraget

Af har ökat andelen nyanlända i arbete eller studier varje år sedan myndigheten, i och med etableringsreformen, tog över uppdraget för etableringen av nyanlända från kommunerna år 2010.

Mellan 2013 och 2016 ökade andelen nyanlända i arbete från 21 procent till hela 28 procent, alltså innan extratjänsternas enorma utveckling.

Faktum är att forskning visar att etableringsreformen har gett positiva effekter. Utvärderingen av reformen från 2016 slår fast att den har inneburit ett ökat arbetsmarknadsfokus för nyanlända, i form av både högre lönenivåer och ökad sannolikhet för nyanlända att vara sysselsatta.

Riksrevisionen har i en omfattande granskning konstaterat att Af samtidigt inte har fått de resurser som krävts för uppdraget. Regeringar har underfinansierat etableringsuppdraget i flera år och bara i år konstateras att det saknas drygt en halv miljard till personal och förvaltning.

Arbetsförmedlare har gått på knäna och Saco kunde redan 2014 presentera dystra siffror som visade att hela 9 av 10 arbetsförmedlare hade en så hög arbetsbelastning  att man knappt eller inte alls hann med sina arbetsuppgifter.

Det här var innan den stora flyktingkrisen 2015, som inneburit att antalet inskrivna nyanlända fördubblats. Men trots detta har resultaten inte sviktat utan förbättrats årligen. OECD konstaterar även i ny rapport att nyanlända kvinnor kommer i jobb snabbare i Sverige jämfört med exempelvis Tyskland. Orsak: de kommer i kontakt med Af.

Utvecklingen för de nyanlända är positiv och den började redan innan extratjänsterna. SCB:s siffror (som sträcker sig fram till 2016) visar att nära en tredjedel av de som kom till Sverige 2014 har ett jobb efter två år,vilket är mer än dubbelt så många jämfört med de som kom 2010. Det är anmärkningsvärt och värt att poängtera.

Till följd av att Af varit otydliga är det inte särskilt förvånande att kritik riktas mot myndigheten. Samtidigt är det ett faktum att Af:s arbete bidrar till att fler nyanlända får jobb och en väg in på arbetsmarknaden.

Johan Berg är arbetsförmedlare och arbetsmarknadsdebattör.