Ledare Trumps utspel är en del av en strategi som vi borde genomskådat nu.

”Kan det bli tydligare? Amerika, du blir trollad.”

Så skrev The New Yorkers skribent Susan B. Glaser med anledning av Donald Trumps senaste utspel om att Kamala Harris tidigare inte varit stolt över att vara svart. Att hon bara lyft fram sitt indiska ursprung.

Tobias Andersson visste att hans korta tweet skulle dominera debatten om både Sverigedemokraterna och svensk politik under flera dagar

Glaser gör en intressant analys, där hon menar att uttalandet är en del av Trumps strategi att hela tiden flytta fokus i debatten, bort från sådana ämnen som kan skada honom själv.

För det första: Kamala Harris har aldrig någonsin varit otydlig med sin bakgrund. Hennes mor är indiska och pappan svart jamaican. Båda identiteterna har spelat roll för hennes uppväxt och  syn på sin bakgrund. Även efter att föräldrarna skildes var mamman mån om att Harris skulle hålla kontakten med båda sina släktgrenar.

Trumps uttalande påminde om de lösa spekulationer han under flera år gjorde om Barack Obama. Han ifrågasatte om Obama verkligen var född i USA. Var han inte i själva verket afrikan?

Inte ens Obamas födelsebevis fick honom att helt upphöra med antydningarna.

På ett plan gör Trump så här för att han är rasist. Nedsättande uttalanden om etniska minoriteter har hoppat ur hans mun ända sedan han klev in i offentligheten för några decennier sedan.

Men att göra ett uttalande likt det om Harris på ett event för svarta journalister verkar ovanligt korkat till och med för att vara Trump. På upptagningarna från eventet hör man hur publiken flämtar till i vantro när den tidigare presidenten sätter igång med sina spekulationer.

Så, varför gör han det då?

Av samma skäl som Sverigedemokraterna använde ett helt tunnelbanetåg som annonsplats för några år sedan och deras politiker Tobias Andersson skrev på Twitter: ”Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp, Kabul!”

Han visste att det skulle ta hus i helvete. Han visste att hans korta tweet skulle dominera debatten om både Sverigedemokraterna och svensk politik under flera dagar. Och därmed skulle det offentliga samtalet inte handla om den konkreta politiken, varken om Sverigedemokraternas eller något annat partis.

Den strategin har Trump förfinat till en nivå som är omöjlig att slå.

Vad som än händer i landet eller världen hittar han ett sätt att få oss alla att prata om hans förvrängda världsbild, hans utspel och hans plumpa påhopp.

Eller som Susan B. Glaser skriver: ”Varje minut vi tillbringar med att debattera Harris ras – eller hans egna bisarra sätt att ta upp frågan – är en minut vi inte ägnar åt att diskutera Trumps egna misslyckanden: hans åldrande, hans manifesterade olämplighet för presidentämbetet, hans legala problem och fällande domar, hans underliga val av vicepresidentkandidat och hans partis extrema högeragenda.”

Jag tror det är en viktig poäng. Den populistiska högern har hittat ett generalrecept för att dominera det politiska samtalet, väl medvetna om att det ofta är viktigare vad vi pratar om än exakt hur vi pratar om det.

De kan ta mothugg, bara de mobiliserar sin kärna och ser till att förbli politikens fokus.

Samtidigt är strategin outhärdligt enkel och genomskinlig. Kanske är det dags att vi slutar segla med så fort Trump och andra försöker dra igång en ny storm.