Helena Dreber (Bild: Pixabay/privat)

debatt Det behövs en översyn av vad samhället och patienter får ut av privata nätläkarbesök. En sådan borde välkomnas snarare än motarbetas av aktörerna. Läkaren Helena Dreber svarar Kry:s Joakim Röstlund i en slutreplik om nyttan med nätläkare.

Jag vill tacka Joakim Röstlund för att han ger mig och övriga läsare en inblick i hur Kry arbetar med riktlinjer och kliniskt arbete. Jag vill samtidigt vara tydlig med att mina exempel var just återkommande typexempel på tveksamheter som jag gång på gång ser i journalerna och hör från mina patienter. Att då påstå att mina exempel utgör faktafel, är väl ändå lite magstarkt.

Mina anekdoter står däremot inte så högt i kurs när det kommer till evidens. När jag därför hör bland mina kollegor att jag inte är ensam om anekdoterna, tycker jag att det är rimligt att detta undersöks. Därav mitt önskemål om att politiker intresserar sig för vad vi faktiskt får ut av besöken. Man kan kalla det för en revision. En revision som helt enkelt visar vad vi får för pengarna i denna nya och relativt obeforskade (i svenska förhållanden) vårdform.

Att forska på nya metoder är det vanliga inom medicin och brukar välkomnas snarare än motarbetas av de som arbetar i fältet. Hur många av besöken hade likväl kunnat bedömas av sjuksköterskor? Vad tillför läkartiteln mer än tillgång till receptblocket och den högre faktureringen till skattebetalarna? En sådan typ av revision står således inte i motsats till att Kry har medicinskt väl utarbetade riktlinjer för den vårdnivå som de kan erbjuda.

Låt mig göra en jämförelse: om patienter börjar presentera nya, okända symtom, så samlar sig forskarkåren för att undersöka symtomen med god metodik. Annars vet vi inte vad vi har att göra med. Mig veterligen har varken Kry, annat digitalt nätläkarföretag eller oberoende forskare publicerat någon undersökning på det jag efterfrågar.

För att förekomma en given och återkommande motreplik: Givetvis förekommer det avsteg och felaktigheter även i så kallad fysisk vård. Vad som skiljer så kallad digital från fysisk dito är dock att du i digital vård, enligt mig, saknar förutsättningar för att göra fullvärdiga läkarbedömningar av en för dig okänd patient utom i enstaka kontaktorsaker.

Tyvärr har jag inte fått något svar än på varför de förkylda barnen behöver träffa läkare och vi skattebetalare faktureras 500 kronor för besväret.

Uppfattningen om vad som är en läkarbedömning må skifta. Jag anser att vi vården i stort i långt mycket högre utsträckning bör använda oss av den så kallade leonprincipen (lägsta effektiva omhändertagande): hur jag än vrider och vänder på symtom vid till exempel barnförkylningar så kan jag inte se att detta i annat än mycket låg andel av fallen kräver just läkarkompetens.

Ändå är det just den typen av symtom som till exempel Kry går ut med att vi behöver läkarvård för på sina reklampelare.

Just denna punkt har jag tillsammans med Röstlund och andra medarbetare på Kry diskuterat vid det möte som Röstlund nämner. Tyvärr har jag inte fått något svar än på varför de förkylda barnen behöver träffa läkare och vi skattebetalare faktureras 500 kronor för besväret. När jag inte får svaren från ansvarig vårdgivare så tycker jag det är naturligt att fråga beställarna, såsom jag gjort i denna artikel liksom även via korrespondens med dem.

Somliga digitala vårdgivare har numera andra professioner än läkare i sitt team – mycket välkommet enligt mig, då jag tror möjligheterna där är långt många fler och kostnadseffektiva samt framförallt tidsbesparande, än just vad det gäller läkarbedömningar. Min kritik hade inte varit närmelsevis så omfattande om det tex hade varit sjuksköterskor som gav råd angående barnförkylningar, och skattebetalare fakturerats därefter.

Jag vill också tacka Joakim Röstlund för att han i sin replik ger flera exempel på vilka möjligheter som finns med digital vård,. Jag hoppas verkligen att övrig vård kommer utvärdera och vid positivt utfall ta del av sådana innovationer. Jag vidhåller att möjligheterna av digitaliseringen är långt fler än att fortsätta med egenvårdsråd som om de vore avancerade medicinska bedömningar.

 

Helena Dreber är specialistläkare i allmänmedicin