Debatt Tycker vi att det är acceptabelt att företag utomlands behandlar planeten och de anställda illa för att göra produktionen billigare säger vi ju implicit att det vi kräver av våra företag här hemma är ett dyrt tillval. Det skriver Jenny Grensman, EU-utredare för Saco.
I vilken gruva jobbar du helst? Kongo eller Kiruna? Kan man reducera diskussionen om EU:s förslag till hållbarhetslagstiftning för stora företag till den frågan? Kanske. Sverige var förra veckan den enda EU-medlemmen som gick emot förslaget om företags riskbedömning av sin verksamhet. Vi som har allt vill inte stå upp för företagens roll som viktiga byggstenar i ett juste samhälle. Vem ska göra det då?
Just nu pågår en kapplöpning med tiden i EU. Det gäller att få så mycket som möjligt av den lagstiftning som arbetats fram under nuvarande mandatperiod i hamn innan allt går in i kampanjande inför Europaparlamentsvalet i juni. Mitten av april är deadline för parlamentet. Ett av de förslag som vi inte vet vart det tar vägen handlar om företags uppförande utomlands (och för all del även inom EU). Förslaget går ut på att ge företag som beter sig väl och respekterar miljö och mänskliga rättigheter en fördel gentemot dem som dumpar villkor och skadar miljön.
Ingen av oss skulle vilja att våra barn skippade förskoleklassen och började jobba i ett dagbrott
I början såg det lovande ut och de flesta länder var med på att detta skulle bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft. Men en mandatperiod är lång och flera medlemsstater har fått kalla fötter och nu krävs det ett mirakel för att vi ska ge de justa företagen det de ber om. Europafacket vill tro på mirakel och demonstrerade i veckan utanför Tysklands och Frankrikes ambassader. Dock inte utanför Sveriges – det ansågs som slöseri med tiden.
Stora företag också positiva
Förra året höll Saco, TCO och LO ett seminarium i Europaparlamentet om Corporate Sustainability Due Diligence-direktivet, som förslaget heter. Ett av Sveriges mest välkända företag medverkade. ”Det här är inget konstigt eller besvärligt” sade hållbarhetschefen. ”Det är så här vi gör business.” De ville gärna ha lagen för att slippa konkurrens från företag som kan dra ner på kostnaderna genom att dumpa såväl miljö som mänskliga rättigheter.
90 procent av svenska jobb täcks av kollektivavtal där arbetsgivare och fackliga organisationer har kommit överens om villkoren för jobbet. Förutom kollektivavtalen har vi också en rätt ambitiös arbetsmiljölagstiftning för att värna liv och hälsa på jobbet. Vi har lagstiftning som reglerar utsläpp och avfallshantering. Ingen av oss skulle vilja att våra barn skippade förskoleklassen och började jobba i ett dagbrott eller en textilindustri. Eller för den delen att lakvattnet från gruvan tilläts rinna ner i dricksvattentäkten. Det skulle vara en för hög kostnad för företagsamheten och ett klart avsteg från hur vi ser på samspelet mellan företagen och samhället. I Sverige alltså.
Värna modellen genom att sprida den
Den delen av företags verksamhet som ligger utanför våra landsgränser tänker vi tydligen annorlunda om. Här blir riskbedömning och aktsamhet jobbiga pålagor som sätter lönsamheten i fara.
För oss som arbetar med att värna och utveckla den svenska modellen både på hemmaplan och internationellt är det här självmål i den högre skolan. Att se till att det som produceras utomlands och importeras till oss håller hög standard är en hjärtefråga. Tycker vi att det är acceptabelt att företag utomlands behandlar planeten och de anställda illa för att göra produktionen billigare säger vi ju implicit att det vi kräver av våra företag här hemma är ett dyrt tillval. Sådana tillval tenderar att med tiden väljas bort.
Det är inte att värna den svenska modellen.
Jenny Grensman, EU-utredare Saco
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
