Varför tvättar banker kriminellas pengar?

ledare Om det inte fanns så stora möjligheter för skurkar att via banker och brevlådeföretag gömma pengar, skulle vi då ha mindre korruption, hade färre äldre damer blivit av med sina besparingar, och inte så många papperslösa lurats på sin lön?

Strax före det amerikanska presidentvalet 2016 startade FBI en utredning om möjlig rysk inblandning i valrörelsen. Som ett led i denna fick man från den amerikanska finanspolisen Fincen drygt 20 000 bankdokument om ryska pengar som misstänkts ha penningtvättats av de stora bankerna i väst.
Det är mer än 2 000 dokument som nu offentliggjorts via Uppdrag Granskning i SVT. Sammanlagt rör det sig om motsvarande 17 000 miljarder kronor som kan ha tvättats under åren 2011–2017.
Penningtvätt handlar om korrupta politiker som mutats med miljardbelopp, giriga oligarker som plundrar företag som sedan läggs ner, folk som tjänat stora pengar på trafficking, narkotika, rån, skattefusk och bedrägerier, där alla velat att deras svart intjänade pengar ska tvättas vita av ansedda storbanker.
På så sätt sopar man igen spåren mellan brottet och pengarna, genom att det man tjänat göms via bankerna i skatteparadis och i brevlådeföretag utan någon faktisk verksamhet.
Därifrån kan de sedan slussas tillbaka in i det ”vanliga samhället” till köp av stora hus och lyxbilar. Även terrorister och utländska underrättelsetjänster har nytta av att bankerna ger dem en civil fasad.

De största medhjälparna till den kriminella världen är de brittiska bankerna Barclay och HSBC. Londons finansvärld rymmer många exilryska aktörer som behöver tvätta pengar och som dessutom donerar betydande belopp till det brittiska konservativa partiet. Ett ökänt brittiskt företag går under smeknamnet ”den ryska tvättomaten”.
Men Donald Trump och Boris Johnson är märkligt nog inte alls bekymrade över det politiska inflytande som de många ryska pengarna som finns på New Yorks och Londons finansmarknader kan betyda.
Svenska banker återfinns också i veckans bankläcka. SEB tycks ha tvättat en rätt ansenligt summa, 8,6 miljarder kr, via dotterbolaget i Estland.

Som Nordeas ordförande Björn Wahlroos en gång sa så är den dynamiska kapitalismens logik ”att man ständigt tänjer på gränserna för vad som är tillåtet”.

Varför tvättar banker kriminellas pengar?
Den här sortens transaktioner har varit mycket lönsamma för bankerna. De samlade astronomiska belopp vi nu ser beror också på en länge alltför svag samhällelig tillsyn. Det har också fram till nyligen varit relativt låga böter med tanke på hur mycket pengar bankerna disponerar, när fängelsestraff för de ansvariga i bankledningarna förmodligen skulle bita bättre.
Att ekonomisk brottslighet sällan ger fällande domar i vårt land kan vara ett tecken på att lagstiftningen är från en annan tid. Nu tycks dessbättre en skärpning vara på väg.
När SEB säger att ”vi tar avstånd från alla typer av kriminalitet” kan det kanske stämma idag.
Men de nu offentliggjorda dokumenten ger skrämmande exempel på hur brittiska bankers ledningar för några år sedan tog avstånd utåt, men inåt varit införstådda med att fortsätta, just eftersom det funnits stora pengar att tjäna.
Som Nordeas ordförande Björn Wahlroos en gång sa så är den dynamiska kapitalismens logik ”att man ständigt tänjer på gränserna för vad som är tillåtet”.

En fascinerande tanke är hur mycket kriminalitet som följt i spåren av de fria kapitalrörelserna. Om det inte fanns så stora möjligheter för skurkar att via banker och brevlådeföretag gömma pengar, skulle vi då ha mindre korruption, hade färre äldre damer blivit av med sina besparingar, och inte så många papperslösa lurats på sin lön?
I vår aktuella svenska debatt om förorternas gängkriminella går det inte att bestrida att det kan behövas fler poliser på gator och torg. Men ett väldigt stort behov är också poliser som har kunskaper om penningmarknaderna, hur man hanterar den brottslighet som dränerar samhället på miljardbelopp, så att kriminella i kostym som sällan finns på Rinkeby Torg och deras medhjälpare på bankerna kan lagföras.