Att Konstfackseleven Anna Odell har lång erfarenhet av psykisk sjukdom och av psykvården kommer inte som en överraskning. Vi är många som har antagit det. I en intervju i nya numret av Arena frågar sig Odell om de som har kritiserat henne kommer att ändra uppfattning nu när de får veta hennes historia.
Under våren tycks många ha utgått från att konstnären är någon som förstör det som andra har byggt upp. Att konstnären som samhällskritiker är värdelös. Det är fråga om en förtroendekris för konsten. Och misstron finns överallt. Det är inte så att det finns en förstående medelklass och en oförstående pöbel. Så väl intellektuella som politiker har dömt Odell hårt på förhand och nej, de kommer nog inte att byta ståndpunkt efter att ha sett verket "Okänd, kvinna 2009-349701". Om de ens ser det.
"Okänd, kvinna 2009-349701" visar med film och dokumentation hur det officiella och civila samhället bemöter en person i upplösningstillstånd. Det är de som går förbi henne på bron utan en blick och de som försöker hjälpa. Och sedan polisen och vården. Det är bilder som är extra laddade i tider när omsorg prioriteras allt lägre och det offentliga steg för steg monteras ner.
När verket visades för pressen på Konstfacks kamerastinna vårutställning i går var stämningen lika delar försiktig inför konst och upphetsat nyfiken. Det är troligt att Anna Odells historia skapar sympatier, men den förändrar ingenting i sak. De flesta av oss som tror på konstnären gör det nog oavsett hennes bakgrund. Den personliga erfarenheten är viktig, men att påstå att den förändrar allt är att hävda att bara den med egna erfarenheter av ett samhällsproblem har rätt att belysa det.
Det händer att konstnärer i sitt arbete bryter mot lagar och moraluppfattningar och man kan förstås störa sig på det. Men man kan också tycka att det är en av konstnärernas uppgifter, åtminstone om man tror på en fri konst som kan ställa politiska frågor. Konstskolor bör producera konstnärer som vågar gå över gränsen för vad som är eller uppfattas som tillåtet för att visa något – och utsätta sig för konsekvenserna.
Om "Okänd, kvinna 2009-349701" lyckas med att skapa den debatt som Anna Odell önskar återstår fortfarande att se. Men att verket har kommit till på Konstfack är ett bra betyg för skolan. Det hade varit ett stort misstag att stoppa det. Frågan är vad Konstfacks utredning och det juridiska efterspelet kommer att innebära för framtidens konst, på institutionerna och utanför.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
