En ny partiledare kommer få svara på en enda fråga hela vägen fram till valet.
Det finns nog enklare saker än att vara centerpartist i dessa dagar. Partiet svävar oroväckande nära fyraprocentsspärren, en ny partiledare ska väljas, och medierna och de andra partierna kommer ställa en enda fråga fram till nästa val: blir det höger- eller vänsterblocket?
Det senare är ett faktum som många inom Centerpartiet inte verkar förstå.
Att den frågan måste besvaras.
Inte för att den nu avgående partiledaren Muharrem Demirok så gärna ville ta ställning för Magdalena Andersson som statsminister. Det kanske han ville, vad vet jag.
Nu kommer en kader av frenetiska högerdebattörer hävda att argumentationen handlar om att säkra ett socialdemokratiskt regeringsinnehav
Men här handlar det om ren konsumentupplysning. Alla inser att det finns två alternativ i svensk politik just nu. Efter valet 2026 kommer det antingen bildas en regering bestående av Tidö-partierna eller en mitten-vänsterregering med Magdalena Andersson som statsminister.
Även om Centern fortfarande drömmer om en ren mittenregering är det inte möjligt. Det går inte bilda regering med tio–elva procent i ryggen, och det är väl i bästa fall vad mittenpartierna kan räkna med att skramla ihop.
Kanske kommer det en annan tid, men den tiden är inte nu.
Men med tanke på att Demiroks ställningstagande för en Anderssonregering blev början till hans fall är det troliga nu är att Centern väljer att passa på frågan.
Det kommer inte att fungera.
Den som blir ny partiledare kommer få en enda fråga hela vägen till september 2026: vilket block blir det?
Det kräver en närmast överjordisk strategisk skicklighet för att komma ur det greppet. Om det ens är möjligt.
Ytterst handlar det om väljarna.
Centern har under de senaste 10–15 åren till stora delar bytt ut sin väljarbas. De som inte längre känner sig hemma i Liberalerna eller Moderaterna, kanske även i Kristdemokraterna, på grund av samverkan med SD har hittat ett hem i Centern. Det är personer som gillar frihandel, är positiva till marknadslösningar i offentlig sektor men anser att det krävs regleringar och ett socialt perspektiv.
Det är personer som inser att Sverige behöver ett mått av invandring, och att det finns humanitära skäl ovanpå det.
En bred majoritet inom Centern anser därför att partiet bör välja de röd-gröna framför Tidö.
Vart ska de ta vägen om Centern nu byter spår?
Den frågan kommer journalisterna och de andra partierna inte att vika undan ifrån.
Så det finns tre scenarion.
Det enda är att Centerns nya ledning verkligen duckar frågan. Då får de inte prata om något annat, och alla kommer inse att de döljer vilken politik de kommer stå bakom efter valet. Det riskerar att leda till väljarflykt på grund av otydlighet.
Det andra är att de väljer Tidö-samarbetet. Då kommer de ganska raskt rasa under fyra procent eftersom många av deras väljare blir hemlösa. De kan hoppas på stödröster från Moderaterna, men i det läget är det tre partier som behöver räddas med stödröster. Det räcker inte.
Det tredje scenariot är att de gör som Demirok och förklarar att de kommer stötta en mitten-vänsterregering.
Nu kommer en kader av frenetiska högerdebattörer hävda att den här argumentationen bara handlar om att säkra ett socialdemokratiskt regeringsinnehav.
Det är ett grunt argument.
Vad det egentligen handlar om är Centerns överlevnad. Och ren matematik.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
