Vilgot Österlund En ny EU-förordning kan skapa ökat motstånd mot både utbyggd elproduktion i Sverige och Europasamarbetet som sådant.
En gemensam och effektiv elmarknad är en förutsättning för att vi ska klara av att allt större del av elproduktionen kommer från väderberoende kraftslag som vind- och solkraft. Men det blir svårt att bygga stöd för en gemensam europeisk elmarknad om det för svenska konsumenter bara tar sig uttryck i högre elpriser. Därför är det oroande att en ny EU-förordning beräknas ge upp emot 10 procent högre elpriser för svenska elkunder.
En beskattning av de vinster som kommer tillfalla de svenska elproducenterna borde därför införas
Trots att förordningen innebär en direkt förmögenhetsförflyttning från konsument till producent har den ett gott syfte. Elmarknaden i norra Europa är en förhållandevis välfungerande marknad där priset i respektive elområde bestäms av tillgång och efterfrågan. Blir det kallt behövs mer el till uppvärmning (efterfrågan blir högre), vilket leder till ett högre pris om inte elproduktionen (tillgången) ökar. På samma sätt påverkas priset om utbudet av el sjunker. I Sverige sker det oftast på grund av låga vattennivåer i dammarna till vattenkraftverken, driftstörningar i kärnkraftverken eller av att det inte blåser vid vindkraftverken.
Nu är det inte så att varje elområde enskilt måste matcha efterfrågan på el med en exakt motsvarande mängd producerad el.
El kan transporteras mellan områden. Finns det ett överskott i ett område kan det matcha ett underskott i ett annat, men balanseringen mellan olika områden begränsas av elnätets överföringskapacitet. Det är här den nya EU-förordningen kommer in. Förordningen innebär nya, smartare regler för hur elhandeln och överföringen mellan länder ska gå till. Det gör att en större andel av Europas el kan överföras mellan områden och inte måste användas i det område den producerats.
För Sveriges del innebär det att mer el kan exporteras till kontinenten, där elpriset generellt sett är högre. Förordningen ger på så vis lägre priser för invånarna på kontinenten, som länge haft betydligt högre elpriser än vi i Sverige, och priset blir totalt sett lägre eftersom vi kan använda mer av Europas totala produktionskapacitet. Men utjämningen innebär samtidigt att de högre priserna smittar av sig till våra områden eftersom producenterna i högre grad kan välja att sälja sin el till utlandet där de får mer betalt. För att elen ska stanna i Sverige behöver svenska konsumenter helt enkelt betala mer.
En beskattning av de vinster som kommer tillfalla de svenska elproducenterna borde därför införas, så att en del av vinsterna återförs till samhället. Regeringen borde även utforma ett regelverk som ekonomiskt kompenserar de som bor i närheten av kraftverken. Hur ska vi annars kunna få stöd för utbyggd elproduktion om man som granne med till exempel ett vindkraftverk varken kompenseras direkt genom en ersättning eller indirekt genom lägre elpriser?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
