Regeringens passivitet i arbetsmarknadspolitiken är påtaglig även på nordisk nivå. Det är hög tid att utnyttja den unika möjlighet till integration som finns i Norden.
I Nordiska rådet arbetar vi socialdemokrater varje dag för att ytterligare fördjupa och förbättra samarbetet mellan de nordiska länderna, och för att driva på de nordiska regeringarna att göra mer i viktiga frågor för Nordens medborgare.
Ett av de områden som vi socialdemokrater prioriterar högt är frågan om en gemensam nordisk arbetsmarknad. De nordiska länderna står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning och att möta arbetsmarknadens stora behov. Det är därför mycket beklagligt att se regeringens passivitet och bristande engagemang i frågorna om att bekämpa arbetslösheten och i att fördjupa den gemensamma nordiska arbetsmarknaden.
Stora möjligheter till kraftfulla åtgärder som hade gjort skillnad på riktigt
Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Det är Nordiska ministerrådets vision för det nordiska samarbetet. I det nordiska samarbetet återkommer Nordenministern Rosencrantz ofta till den målsättningen och att hon delar bilden av ett integrerat Norden utan fysiska och regelmässiga gränshinder. Tyvärr kan vi konstatera att åtgärderna och de konkreta politiska förslagen uteblir. Svaren på de frågor vi ställer till Nordenministern och arbetsmarknadsministern i riksdagen är intetsägande, och innehåller istället hänvisningar till att viktiga delar av arbetsmarknadspolitiken egentligen är nationella frågor. Samtidigt betonar man i nästa andetag vikten av den nordiska samarbetet som politiskt verktyg för att lösa problemen. Regeringens arbetsmarknadsrelaterade Nordenpolitik är tvetydig, oklar och framförallt otillräcklig.
Sverige har den högsta arbetslösheten på 25 år på över 10 %. Samtidigt har vi tagit del av nyheterna att Northvolt går i konkurs. Det innebär många tusen personer ytterligare som förlorar sitt jobb. Resultatet av regeringens passivitet i arbetsmarknadspolitiken får förödande konsekvenser både för samhället och för de individer som står utan jobb. Nu riskerar denna passivitet att gå ut över möjligheterna att fatta viktiga beslut på nordisk nivå.
Gränsöverskridande arbetsmarknadspolitiska frågor kan vara komplicerade, men tillsammans med våra nordiska grannar finns också stora möjligheter till kraftfulla åtgärder som hade gjort skillnad på riktigt. Vi socialdemokrater ser bland annat behovet av att prioritera digitalisering och livslångt lärande för att möta framtidens arbetsmarknadsbehov och säkerställa att arbetskraften kan anpassa sig till de förändringar som den gröna och digitala omställningen medför.
De stora utmaningar vi kan läsa om i SCB:s rapport Trender och Prognoser 2023 understryker behovet av åtgärder. Bland annat förväntas bristen på specialistsjuksköterskor och vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå tillta fram till 2035. Här hade det socialdemokratiska förslaget om att göra en nationell undersköterskelegitimation gångbar i hela Norden varit ett steg på vägen.
Istället för att agera gömmer sig regeringen bakom vackra ord om målsättningar och problembeskrivningar. Den svenska regeringens ministrar måste förstå kraften i det nordiska samarbetet, och presentera konkreta förslag för att åtgärda problemen. Annars riskerar Norden att gå miste om unika möjligheter till en mer integrerad arbetsmarknad, och ytterst riskerar vi att missa den vision Nordenministern själv menar är så viktig inför 2030 om Norden som världens mest hållbara och integrerade region.
Serkan Köse, riksdagsledamot & medlem i Nordiska rådet (S)
Heléne Björklund, ordförande för Socialdemokraterna i Nordiska rådet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
