debatt Vi vet att tjejer mår betydligt sämre än killar. Vi vet också att det går att göra något åt det. Det är dags att regeringen tar krafttag och öronmärker en tjejmiljard för att folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen ska bli verklighet, skriver representanter för landets tjejjourer.
Idag är det Internationella flickdagen, instiftad av FN för att uppmärksamma flickors utsatta situation i världen. Tjej- och ungdomsjourerna runtom i landet tar varje dag emot samtal från flickor och unga kvinnor, som behandlar allvarliga ämnen som ofta är kopplade till killars våld och psykisk ohälsa, till exempel nedstämdhet, ångest, stress samt tankar kring självmord.
Den psykiska ohälsan är vår tids folkhälsoutmaning, där samhällskostnaderna varje år beräknas till 135 miljarder. En jämförelse är att 2015 stod kostnaderna för psykisk ohälsa för nästan fem procent av Sveriges BNP. Sveriges statsbudget 2019 är cirka 1 000 miljarder. Unizons tjej- och ungdomsjourer, med Tjejzonen som initiativtagare, vill därför att regeringen öronmärker 1 miljard för insatser och verksamheter inriktade på tjejers hälsa.
Just nu är regeringen långt ifrån att uppfylla målet om jämställd hälsa.
Just nu är regeringen långt ifrån att uppfylla det femte jämställdhetspolitiska målet om jämställd hälsa, då flickor är den grupp som lider av psykisk ohälsa i störst utsträckning. Självskadebeteende, ätstörningar och depression präglar många flickors liv.
Behovet av en tjejmiljard ska förstås mot bakgrund av dagens situation med alarmerande siffror om ungas mående i allmänhet och flickors och unga kvinnors mående i synnerhet. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat med närmare 70 procent mellan 2006 och 2016. Majoriteten av dessa är kvinnor i åldern 18–24 år. Bland 15-åringar har 62 procent av flickorna psykosomatiska besvär minst en gång i veckan, medan 35 procent av pojkarna har det, visar undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten.
Vi vill av ovanstående anledningar att regeringen öronmärker en tjejmiljard till följande:
- Utveckla nya modeller för långsiktig och hållbar finansiering till tjejjourer/stödorganisationer och andra delar av civilsamhället för att möjliggöra en långsiktig planering och utveckling av sin verksamhet.
- Göra det obligatoriskt för kommuner att mäta och utvärdera skyddsbehovet för tjejer
- Riktade våldspreventiva satsningar.
- Forskning om unga tjejers särskilda utsatthet inom fältet mäns våld mot kvinnor och de bakomliggande orsakerna till tjejers psykiska ohälsa.
- Korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin och bygga ut ungdomsmottagningarnas psykosociala utbud. Alla mottagningar ska ha kompetens för att bemöta psykisk ohälsa.
- Satsa på riktade utbildningsinsatser för vuxna som möter tjejer som lider av psykisk ohälsa; både i vård och skola – de behöver resurser och kunskap för att tidigt kunna fånga upp flickor som lider av psykisk ohälsa (och som utsätts för våld och hot).
- Kompetensutveckla skolpersonal om psykisk ohälsa och ge unga verktyg att hantera den självskattade psykiska ohälsan.
- Nationella insatser på elevhälsans förebyggande arbete.
Vi vet att tjejer mår betydligt sämre än killar. Vi vet också att det går att göra något åt det. Det är dags att regeringen tar krafttag för att folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen ska bli verklighet.
Olga Persson,
generalsekreterare Unizon
Anna Garvander,
generalsekreterare Tjejzonen
samt
1000 Möjligheter
ATIM Kvinno- och Ungdomsjour
Föreningen Storasyster
Juventas Ungdomsjour
Kvinno- och tjejjouren Jönköping
Novahuset
STHLM VÄST Tjej- och kvinnojour
Stjärnjouren
Tensta Kvinno- och Tjejjour
Tjejjouren Jorun
Tjejjouren Lotus
Tjejjouren Luleå
Tjejjouren Meja
Tjejjouren Mira
Tjejjouren Rut
Tjej- & Kvinnojouren Nordvärmland
Ungdomsjouren Bellis
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.