Vi behöver fler Boel!

ledare Det vore önskvärt att inte enda skattekrona slösas när det gäller hur utsatta områden ska lyftas om det ska bli något annat än ren symbolpolitik. Men då krävs fler politiker som är redo att göra grovjobbet.

Tack och lov för handlingskraftiga politiker som Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. Hon intervjuades i Ekots Lördagsintervju i helgen och berättade bland annat att Södertälje under lång tid haft stora problem med bidragsfusk, men att kommunen nu hittat ett sätt att komma åt fusket. Till exempel har utbetalningarna av försörjningsstöd halverats, med en nästan ofattbar summa på 100 miljoner om året, efter att kommunen dels upptäckte att folk fuskade men även hur de fuskade.

Försörjningsstödsenheten är numera organiserad utifrån denna kunskap och arbetar aktivt med det varje dag. När Boel Godner får frågan ”Vad var det ni inte gjorde tidigare, varför betalade ni ut så mycket extra pengar som ni inte behövde?” svarar hon något av det mest revolutionerande en politiker hörts säga på länge: ”Vi gjorde inte det grovarbete man måste göra.” Och så räknar hon upp allt sådant som inte gjordes då, men som görs nu: hembesök till bidragstagare, krav på uppföljande samtal och möten för att visa att man är den man säger att man är och att man bor där man säger att man bor.

Det är exakt detta som skulle behövas på så många andra områden. Att man kavlar upp ärmarna.

Det är exakt detta som skulle behövas på så många andra områden. Att man kavlar upp ärmarna och punktmarkerar de grundproblem och de problemområden som måste lösas för att det ska kunna ske någon utveckling, på lokal såväl som på nationell nivå. Det känns inte minst viktigt att påminna om när budgetsatsningarna nu basuneras ut för att visa att man ska stötta landets utsatta områden med 100-tals miljoner årligen. Bland annat ska arbetsmiljön i skolorna förbättras, de bästa lärarna ska lockas till skolorna i dessa områden och det ska satsas på språkutveckling i förskolan.

Utbildningsdepartementet skrev ett fint pressmeddelande i samband med att budgeten skulle presenteras: ”Alla skolor ska vara bra skolor. Det ska inte spela någon roll vilken skola en elev går i eller i vilket klassrum en elev befinner sig. Det ska finnas goda förutsättningar att rekrytera erfarna och välutbildade lärare till skolor i områden med socioekonomiska utmaningar.”

I ljuset av Ekots färska granskning som visar att skolsegregationen ökat de senaste tio åren och att andelen behöriga lärare är högre i skolor med få elever med utländsk bakgrund och lägre i skolor med många elever med utländsk bakgrund, är frågan verkligen hur regeringens vackra vision ska förverkligas. För även lärare tenderar att bete sig som elever – skickliga och behöriga lärare söker sig till skolor där andra skickliga och behöriga lärare finns. Lägg på att ingen lön i världen gör det värt att bli utsatt för en arbetsmiljö som präglas av hot och våld från elever.

Och språkutveckling i förskolan låter ju både vettigt och viktigt. Men hur ska denna språkutveckling gå till om, vissa barn i förskolan inte får möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan, eftersom svensktalande barn och personal är för få, för att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att lära sig fungerande svenska?

I Södertälje gjorde man en grundlig analys av exakt var problemet låg, sedan sattes insatserna in. Det vore önskvärt att inte enda skattekrona slösas innan den analysen gjorts även när det gäller hur de utsatta områdena ska lyftas om det ska bli något annat än ren symbolpolitik, hur generöst den än är strösslad med miljoner. Gör som Boel Godner – gör grovjobbet.