debatt Vi vet att våra erfarenheter från arbetaryrken och som fackliga företrädare spelar roll i politiken. Därför kandiderar vi till riksdagen, skriver kommunalarna Mirja Räihä och Birgitta Tångerby.
Vi befinner oss i en osäker tid. Coronapandemin har visat hur skört vårt välfärdssamhälle är. Och den senaste tidens politiska turbulens har förstärkt den bilden. Det många har tagit för givet är inte längre självklart.
Den här osäkerheten och otryggheten drabbar Kommunals medlemmar i större utsträckning än många andra. Det är undersköterskorna i äldreomsorgen och på sjukhusen, bussförarna i kollektivtrafiken, och barnskötarna och fritidspersonalen som fortsatt gå till jobbet när många andra har jobbat hemifrån. Det var de som såg till att samhällsmaskineriet fungerade när pandemin lamslog så mycket. Det var de som utsattes för pandemins risker på jobbet och i kollektivtrafiken.
Men det är också dessa yrkesgrupper som i större utsträckning än många andra drabbas av otrygga anställningar och slitsamma jobb. Ofrivillig deltid, hyvling av sysselsättningsgrad, daglöneri, ohälsosamma scheman, stress och underbemanning är en alltför vanlig verklighet i de verksamheter där Kommunals medlemmar arbetar. Det behöver inte vara så.
Vi har på nära håll sett hur välfärden har utarmats och privatiserats under de senaste decennierna.
Vi kandiderar till riksdagen för att vi har sett bristerna i välfärdssamhället på nära håll och för att vi vet vad som måste åtgärdas. Vi kandiderar eftersom vi är övertygade om att den socialdemokratiska samhällsmodellen är den modell som har förutsättningarna att lyfta upp människor ur otrygghet och ge dem förutsättningar till ett gott liv.
Vi kandiderar till riksdagen för att vi anser att den facklig-politiska samverkan som finns mellan arbetarrörelsens fackliga och politiska gren måste stärkas. Vi vet vad den har inneburit historiskt för arbetarklassen i form av trygghet i vardagen och inflytande över samhällsutvecklingen.
Vi vet vad den har inneburit i pandemin när sjukförsäkringens karensdag ersatts med ett karensavdrag, när arbetslöshetsförsäkringen stärkts upp, och när kommuner och regioner under det senaste året har fått 22 miljarder kronor i extra statsbidrag. Även om vi i Stockholmsområdet i alltför stor utsträckning har fått se hur den lokala högern valt att lägga pengarna på hög snarare än att använda dem i välfärden.
Vi vet också vad det innebär nu när undersköterska blir skyddad yrkestitel. En reform som har sitt ursprung i en motion till Kommunals kongress 2016.
Men vi vet också att det finns mycket kvar att göra. De sociala skyddsnäten har alldeles för stora revor. När olyckan är framme måste vi ha en fungerande sjukförsäkring för den som är sjuk och en arbetslöshetsförsäkring för den som förlorar jobbet. När vi går i pension efter ett långt och ofta slitsamt yrkesliv måste vi ha en pension vi kan leva på.
Vi vet att våra erfarenheter från arbetaryrken och som fackliga företrädare spelar roll i politiken. Vi har på nära håll sett hur välfärden har utarmats och privatiserats under de senaste decennierna. Vi har sett hur det har drabbat våra kollegor och medlemmarna i Kommunal. Vi vet att man inte får allt i en förhandling. Men vi vet också vad det innebär att ta strid för den som kommit i kläm med arbetsgivare och myndigheter.
De erfarenheterna vill vi ta med oss in riksdagen. Kommunals erfarenheter behövs i politiken.
Mirja Räihä, undersköterska, fackligt förtroendevald i Kommunal och socialdemokratisk kandidat till riksdagen i Stockholms stad
Birgitta Tångerby, kokerska, fackligt förtroendevald i Kommunal och socialdemokratisk kandidat till riksdagen i Stockholms län
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
