Bostadsbyggandet halverades förra året och tros minska ännu mer i år. Men ett fallande bostadsbyggande är ingen naturlag och ett ökat bostadsbyggande skulle både korta bostadsköerna och leda till ökad sysselsättning.
1990 bodde drygt 1,64 miljoner människor i Stockholms län. Vid samma tid fanns ungefär 809 000 lägenheter, vilket betyder att det i genomsnitt bodde 2,03 personer i varje lägenhet. I slutet av 2022 har befolkningen ökat till en bit över 2,4 miljoner. Antalet lägenheter har också ökat och det finns nu 1 140 000 lägenheter i Stockholms län. Befolkningen har dock ökat mer än antalet bostäder, vilket gör att det idag bor i genomsnitt 2,14 personer i varje lägenhet.
För att ha en liknande bostadssituation som 1990 fattas det ytterligare drygt 60 000 bostäder. Inte för att 1990 var någon drömtillvaro för stockholmare heller, men 60 000 fler bostäder skulle göra en enorm skillnad för dem som idag saknar ett tryggt och långsiktigt boende. Så här skriver riksdagsledamoten Anita Johansson (S) i sin motion till riksdagen 1990:
”Bostadssituationen i Stockholmsregionen är kanske den svåraste i hela landet. Vi har en mycket stor brist på bostäder. […] En bostadskö med mer än 140 000 sökande ger en föreställning om hur allvarlig bristsituationen är i dag.”
Den fallande byggtakten är inte bara ett problem för dem som saknar ett tryggt boende, utan för hela Sveriges ekonomi
I dag står över 800 000 personer i Stockholms bostadskö. Bristen på bostäder har trissat upp priserna, ökat kötiderna och lett till att allt fler inte får tillgång till ett tryggt boende. Det har i sin tur lett till att arbetsgivare fått svårare att rekrytera personal. Bland dem som ändå flyttar till och bor i Stockholm har antalet boende via andrahandskontrakt ökat, liksom trångboddheten.
Men bostadsbrist och andrahandskontrakt är ingen naturlag. Det finns många sätt att öka bostadsbyggandet, bara den politiska viljan finns. Arena Idé har tidigare gett ut rapporten Wienmodellen som beskriver hur man i Wien lyckats hålla nere både hyror och bostadsköer. En viktig del i Wienmodellen är att begränsa vinstuttaget och att vinster över gränsvärdet måste återinvesteras.
Liknande regler skulle kunna införas i Sverige. Idag använder många kommuner i stället överskottet från allmännyttan till att finansiera annan verksamhet i kommunen. Ett annat sätt att få fart på byggandet är att subventionera räntekostnaden för nybyggnation av bostäder, vilket skulle kunna gälla både företag och privata hushåll.
Byggsektorn är oerhört viktig för Sveriges ekonomi. Den sysselsätter över 300 000 personer och utgör en väsentlig del av BNP. När investeringarna och sysselsättningen inom byggindustrin faller, sprider det sig likt ringar på vattnet till andra delar av ekonomin. Den fallande byggtakten är alltså inte bara ett problem för dem som saknar ett tryggt boende, utan för hela Sveriges ekonomi.
Sverige har under de senaste decennierna sänkt skatter för över 400 miljarder kronor per år och det finansiella sparandet har ökat. Oavsett om det sker genom skatter eller lån så har vi råd att bygga bort bostadsbristen och dessutom mildra lågkonjunkturen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
