Vi har råd med ganska mycket mer

Behoven är enorma och Magdalena Andersson pekar åt rätt håll. Men det räcker inte med sommarlovsaktiviteter.

Stämningen är god i Jönköping. Många har samlats för att lyssna på Magdalena Andersson, även om ryktet gör gällande att hon inte alls dragit lika mycket folk som gårdagens kosläpp i närbelägna Tenhult. Det skadar väl inte heller att en av bygdens döttrar, tillika Mellofinalist och undertecknads syster, Faith Kakembo är förband. 

Magdalena inleder, som kutymen föreskriver, med att flörta med den lokala publikskaran. Visst ska höghastighetsbanorna knytas ihop just här i Jönköping. Högljudda applåder.  

Måhända är stämningen för god? Visst finns det mycket för arbetarrörelsen att berömma sig av, även i relativ närtid. Men vem bryr sig om det förgångna?

Stora delar av talet är klassiskt. Man kan nästan tro att man hört det förut. Årets paroll, För hela Sverige, lär inte bli ihågkommen som decenniets mest slagkraftiga. 

Ambitionen är lovvärd men proportionerna helt åt skogen

Men plötsligt bränner det till. Magdalena tar upp att de traditionella högerpartierna radikaliseras i snabb takt. I det kristdemokratiska Jönköping är man nog smärtsamt medveten om vad hon menar. Publiken blir knäpptyst. ”Vårt lands själ står på spel”, säger hon ödesmättat. Åhörarna verkar hålla med. 

Annars är Jönköpingsborna stolta över sitt civilsamhälle. Det märks inte minst när Mona Forsberg, barnsköterskan som blev kommunalråd, påminner om hur kyrkklockorna ringde för att varna för nazister 2014 och för Paludans bokbål häromsistens. Spontana jubel och applåder utbryter. 

Och visst måste man på självaste första maj erkänna att det inte går så bra för oss vänsterlutande. Själv vill jag gärna debattera fördelningspolitik och välfärd med de borgerliga. Men här finner vi oss nu kämpandes för att inte de forna allianspartierna ska släppa fram en sverigedemokratisk statsminister efter valet 2026. 

Vad kontrar Socialdemokraterna med? Dagens nyhet är en satsning på gratis sommarlovsaktiviteter med lunch för barn. 700 miljoner kronor vill S lägga på det. Förslaget är bra. Ambitionen lovvärd. Men proportionerna helt åt skogen. 

”Mätta barnmagar, det har vi råd med i Sverige”, konstaterar Magdalena Andersson med stolthet i rösten. Jag skulle säga att vi har råd med ganska mycket mer. Om inte av fri vilja, så av ren och skär nödvändighet. 

Vad gäller de sociala frågorna så står vi inför en kris som dessutom ser ut att tillta. De ekonomiska och sociala klyftorna växer, utbildningsresultaten släpar efter, socialtjänsten går på knäna, samhället slits isär, tilliten riskerar att raseras.

Socialtjänstens insatser räcker knappt till de som larmar. Hur ska den då mäkta med att arbeta förebyggande eller finnas till hands för de som inte vet om att de kan få hjälp?

När vi som mest behöver en Marshall-plan för de sociala frågorna — alltså rejäla investeringar inom vuxenutbildning, förebyggande arbete inom socialtjänst och stöd till elever med särskilda behov — så får vi… sommarlovsaktiviteter. 

Visst, regeringen misslyckas på punkt efter punkt. Det behöver man inte vara socialdemokrat för att konstatera. Men det är snart gamla nyheter. 

Om Magdalena och Socialdemokraterna vill erbjuda ”En framtid att längta efter”, som partiledaren så fint uttrycker det, måste man nog sätta ribban en bra bit högre.