Skolan Skolbolagen rusar på börsen efter valresultatet samtidigt som hundratals miljoner skattekronor blir till vinstutdelningar för koncernägare. De vinstvänliga partiernas majoritet i valet vittnar om att vi som kommande lärare kommer gå en urholkad skola till mötes. Det skriver Titus Fridell, ordförande Lärarförbundet Student och Emelie Fransson, ordförande LR Stud.
Friskolornas riksförbund menar själva att friskolor strävar mot effektivitet för att göra ett överskott, en vinst. Ett incitament och en förutsättning för verksamheten, menar de. De skriver också att läckaget av skattepengar är en myt, att utdelningarna är få och små och att eventuella vinster återinvesteras.
Men stämmer det verkligen när till exempel en skolkoncern själv plockar ut 185 miljoner skattekronor i utdelningar? Utdelningar som därmed inte gått till 300 nya lärare eller studie- och yrkesvägledare, utan till ett fåtal riskkapitalister. Nej, menar vi.
Med införandet av marknadsskolan har vi fått ett skolsystem som går att dela upp i två tydliga kategorier: de som tar ansvar och de som inte tar ansvar.
Både kommunala och fristående skolor får sina pengar i form av en skolpeng per elev. Kostnaderna för verksamheten ökar dock inte på samma sätt som intäkterna. Det som kostar är framförallt lärarnas löner och lokalerna skolan huserar i. Därför är det ekonomiskt mer gynnsamt att ha så fulla klasser och så få lärare per elev som möjligt. En annan koncern låter sina gymnasieelever gå i skift för att man ska kunna klämma in så många elever som möjligt i så få och små lokaler som möjligt. Låter det värdigt skolungdomar?
Även lärarlönerna sparar skolkoncernerna in på. Friskolor har en högre andel billigare obehöriga anställda istället för legitimerade lärare, som i regel även de har en lägre lön än sina kommunalt anställda kollegor. Samtidigt har ytterligare en annan koncern satt i system att rekrytera utländska lärare utan svensk lärarlegitimation med väsentligt lägre lön.
De vinstdrivna friskolorna har helt enkelt knäckt koden. De är mer effektiva men det är en ekonomisk effektivitet i att utnyttja bristerna i systemet, inte en effektivitet i att leverera en högkvalitativ skola för våra barn. Med införandet av marknadsskolan har vi fått ett skolsystem som går att dela upp i två tydliga kategorier: de som tar ansvar och de som inte tar ansvar.
Ett ansvar som friskolor inte behöver ta är att se till att det finns en skolplats för alla elever som har skolplikt. Det brukar kallas utbudsansvar och det är bara kommunerna som har det. Konkret innebär det att kommunala skolor måste stå beredda med en viss överkapacitet, alltså precis det friskolor tjänar pengar på att inte ha. Det låter kanske konstigt men faktum är att en friskola får lägga ner sin verksamhet precis när den vill – dagen innan skolavslutningen eller mitt i första lektionen för en termin – och då måste kommunen ha beredskap att ta emot alla de elever som ställts på bar backe.
Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till både skolbibliotek och en elevhälsa som ska kunna tillhandahålla medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det är saker som vinstdrivna friskolor systematiskt sparar in på. De gör alltså vad som i praktiken är en nedskärning, men inte för att de har brist på resurser utan för att de hellre lägger de pengarna på att expandera och därigenom öka värdet på aktierna eller helt sonika dela ut pengarna direkt till aktieägarna.
Vi i Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening och Lärarförbundet Student anser att de pengar som vi demokratiskt beslutat ska gå till utbildning faktiskt också ska gå till utbildning och inte försvinna iväg till aktieägare genom koncernbidrag eller vinstutdelning. Men både småspararnas och riskkapitalisternas initiala reaktion efter de vinstvänliga partiernas majoritet i valet vittnar dock om att både barnen och vi som kommande lärare kommer gå en urholkad skola till mötes. Om inte politikerna vaknar.
Titus Fridell, ordförande Lärarförbundet Student
Emelie Fransson, ordförande LR Stud
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
