Våld mot kvinnor Vi vill att Sverige kräver mer av det internationella samfundet för att en gång för alla få slut på sexuellt våld i krig och konflikt. Det skriver Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna, i dag på internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor.
Idag är det internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor men målet är tyvärr långt borta. Hösten 2022 ser våldet mot världens kvinnor snarare ut att öka, underblåst av konflikter och klimatkris. Särskilt ökar det sexuella våldet i konflikter, enligt FN med över 30 procent mellan 2020 och 2021.
Nu senast har vi nåtts av upprörande berättelser från krigets Ukraina där mammor har våldtagits framför sin familj och småbarn tvingats ge soldater oralsex. Skolflickor i Iran som protesterat mot regimen lär våldtas i fängelset och från konfliktens Tigray kommer vidriga rapporter om gruppvåldtäkter och tortyrliknande sexövergrepp.
Erfarenheten visar att det främst är kvinnors organisering som gör skillnad i arbetet med att stoppa systematiskt sexuellt våld i krig och konflikt.
Sexuellt våld i krig är numera ett krigsbrott. En ambitiös FN-agenda finns sedan mer än 20 år tillbaka med ett flertal säkerhetsrådsresolutioner kring de viktiga begreppen Kvinnor, Fred och Säkerhet. Ändå avtar inte det sexuella våldet i krig. Vi som arbetat i snart 30 år för att stoppa detta känner sorg och ilska över att det får fortgå.
Antalet dokumenterade fall av sexuellt våld i Ukraina och fler andra pågående konflikter är hittills lågt. Mörkertalet tros vara enormt och det finns heller inte tid och resurser att utreda grova sexuella övergrepp mitt under brinnande krig.
Sexuellt våld är ett billigt och långtidsverkande vapen som slår sönder familjer och samhällen. Därav beteendet att soldater ofta våldtar kvinnor inför deras familjer eller hela byn för att utsätta dem och deras närmaste för maximal skam. Det sänder en signal till männen att de inte kan skydda sina familjer. Kvinnorna och flickorna bär sedan på skuld och trauman, ofta livet ut. Berättigad rädsla för stigmatisering gör att offren hellre håller tyst vilket också försvårar dokumentation och vidare utredning.
Straffriheten för den förövare som våldtar i krig är nästan total, vilket gör att det också känns lönlöst för utsatta att anmäla övergreppen och genomleva skam och trauma igen vid en eventuell rättsprocess. FN:s generalsekreterares årliga rapport om konfliktrelaterat sexuellt våld listar parter som är misstänkta förövare i konflikter. Över 70 procent av dessa har återkommit på listan de senaste fem åren utan att någon åtgärd har vidtagits eller att våldet har upphört.
Det är nästan bara kvinnor och kvinnorättsorganisationer som Kvinna till Kvinna som under decennierna kämpat för att få upp dessa frågor på den internationella dagordningen. Sverige har numera övergett den feministiska utrikespolitiken men regeringen Kristersson säger sig fortsatt stå upp för kvinnors rättigheter även globalt. Därför är det förvånande att den viktiga agendan för Kvinnor, Fred och Säkerhet inte nämndes med ett ord i regeringsförklaringen.
Men nu är det upp till bevis för regeringen. Vi vill att Sverige kräver mer av det internationella samfundet för att en gång för alla få slut på sexuellt våld i konflikt. Vi vill därför se:
- Mer resurser för att dokumentera sexuella övergrepp i krig vilket ökar möjligheterna att väcka åtal.
- Utökat stöd till brottsoffer så att dessa får hjälp snabbare.
- Arbete för att stärka kapaciteten hos polis, militär och åklagare i konfliktdrabbade länder för att kunna hantera fall av könsbaserat våld.
- Långsiktigt stöd till arbetet som lokala kvinnorättsorganisationer utför till stöd för kvinnors rättigheter, ökad jämställdhet och förändrade normer.
Erfarenheten visar att det främst är kvinnors organisering som gör skillnad i arbetet med att stoppa systematiskt sexuellt våld i krig och konflikt. Kvinnors perspektiv måste därför finnas med från början för att i framtiden undvika dessa omfattande tragedier.
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
