Vi måste sluta titta bort

I konflikten mellan Israel och Palestina har året börjat med den värsta våldsvågen på många år. Och läget är mer desperat och låst än på länge. 

Vi som följt utvecklingen i Mellanöstern länge har vant oss. Varje gång man tänker ”nu kan det inte bli värre”, då blir det värre.

Och det är livsfarligt.

Både att en situation som redan är fruktansvärd ändå kan förvärras.

Och att vi som tittar på vänjer oss. Trubbas av. Tittar bort.

På Västbanken bor i dag nästan tre miljoner palestinier. Det handlar om människor som liksom alla andra har rätt att leva i fred och frihet. Odla sin mark, ta sig till jobbet, skicka sina barn till skolan utan att behöva passera vägspärrar och militärkontroller där de förnedras, skadas eller till och med dödas. Som borde ha rätt att röra sig fritt i sitt eget land, men som spärras in bakom de hundratals kilometer taggtrådsstängsel och den uppemot åtta meter höga separationsmuren (den så kallade ”säkerhetsbarriären”) som skär igenom åkrar, byar och vägar på hela Västbanken.

Repressionen fräter sönder det allt mer polariserade israeliska samhället

Här växer barn upp som vet hur tårgas luktar, men som inte vet hur det känns att bada i Medelhavet, trots att stranden ligger bara några mil bort.

Sedan länge är situationen värst för de palestinier som bor i närheten av de illegala bosättningarna, israeliska bostadsområden som i strid med folkrätten rests på ockuperad mark. De palestinier som bor grannar med en bosättning har en ännu mer kringskuren vardag, och utsätts för ständiga trakasserier av de militanta bosättarna.

Situationen är outhärdlig, och leder ständigt till nya våldsutbrott.

Året har börjat med den värsta våldsvågen på många år, med dåd både på Västbanken och i Israel. I lördags sköts två israeler ihjäl i den palestinska byn Huwara utanför Nablus. Som hämnd stormades Huwara och andra byar i området av bosättare beväpnade med påkar och stenar. Under flera timmar långa attacker satte de eld på bilar, bostadshus, träd och affärer. Nära 400 rapporteras ha skadats, minst en man så svårt att han avled, enligt den palestinska räddningstjänsten. Bosättarna kunde utföra de brutala angreppen utan att israelisk militär, IDF, ingrep. Tvärtom, IDF verkar ha skyddat bosättarna. De civila palestinierna, som fick sina hem nedbrända, var skyddslösa.

Den här rättslösheten är förödande. För palestiniernas säkerhet. Och för Israel som stat. Repressionen fräter sönder det allt mer polariserade israeliska samhället inifrån.

Det är inte svårt att förstå varför en bedömare som statsvetaren Isabell Schierenbeck (som medverkade i Dagens Arenas podd Magasinet nyligen) är pessimistisk om möjligheterna att åstadkomma fred i Mellanöstern.

Det palestinska ledarskapet är splittrat och svagt. Det isolerade och allt mer desperata Gaza kontrolleras av islamistiska Hamas. Västbanken – små öar av palestinskt land omgivna av bosättningar och ockuperad mark – styrs av ett allt mer förstenat och allt mer korrupt Fatah.

Men det är utvecklingen i Israel som är den mest oroande. Folkrättsexperten Thomas Hammarberg har varnat för att den israeliska regering som kom till makten i höstas cementerar en israelisk politik som under årtionden systematiskt undergrävt alla försök att skapa fred. Israels premiärminister Netanyahu har sedan han första gången kom till makten i mitten på 1990-talet motsatt sig en palestinsk stat, israeliska tillbakadraganden från ockuperade områden och förhandlingar om Jerusalem. Och Netanyahu har hela tiden hållit bosättarna om ryggen, de har kunnat bli både många hundra tusen fler, och mer och mer våldsamma.

Nyligen tog den israeliska regeringen ett avgörande steg mot att omvandla Västbanken till en del av Israel, genom att ersätta den militära administrationen av de ockuperade områdena med en civil. Utan någon plan på att ge Västbankens palestinska invånare samma rättigheter som de israeliska invånarna. Människor ska bo sida vid sida, i samma land, utan att ha samma rättigheter. Vad ska man kalla ett sådant samhälle? ”Israels regering har just tagit steg mot fullfjädrad apartheid på Västbanken” argumenterar den israeliska tidningen Haaretz.

Det är lätt att hålla med Thomas Hammarberg. Israeler och palestinier kan i dag inte själva skapa fred, omvärlden måste ta ett ansvar. Vi måste sluta titta bort, vägra trubbas av.