I kölvattnet efter tyfonen Haiyan som drabbade Filippinerna förra året har regeringen privatiserat återuppbyggnadsarbetet. Hjälporganisationer och lokala myndigheter hålls tillbaka av regeringens byråkrati. Samtidigt har privata företag på flera håll fått fria händer.
När Palmecentrets partnerorganisationer försökte köpa en bit mark på ön Ilo-ilo för att bygga bostäder åt tyfonens offer fick de veta att ett företag redan hade köpt hela ön. Det var företaget som skulle ta hand om återuppbyggnaden. Och det har skett på flera platser i de drabbade områdena.
Ansvarig för återuppbyggnaden är den tidigare polischefen Panfilo Lacson. När han tackade ja till uppdraget underströk han att han inte ville låta sig hindras av Filippinernas krångliga byråkrati. I stället lanserade han idén om att den privata sektorn bör axla det största ansvaret för återuppbyggnadsarbetet. Eftersom ”den kommer att finnas kvar efter 2016” då presidentens mandatperiod löper ut.
Strax därefter fick nio storföretag kontrakt för att bygga upp hus, vårdcentraler, skolor och arbetsplatser i två tredjedelar av de drabbade områdena. Det kommer de enligt Lacson att göra helt gratis – även om han säger att de har fått nya ”affärsmöjligheter”.
Sedan dess har gräsrötter på flera platser utmanövrerats av företag med större köpkraft på mark och byggmaterial. Och det nya nationella förbudet mot bostäder inom 40 meter från strandlinjen hamnar i ett nytt ljus. Förbudet innebär ökad säkerhet för de tusentals människor som måste flytta från kusten, men också att attraktiva turistområden blir möjliga att exploatera.
Lokala myndigheter är lamslagna i väntan på att regeringens återhämtningsplan ska bli färdig. Filippinska gräsrotsorganisationer har varken prioriterats eller undantagits byråkratiska processer för att kunna söka stöd. Och den drabbade befolkningen har knappt fått vara med och definiera sina behov i förarbetet.
”Företagen arbetar snabbt och har sin egen expertis och finansiella kontroll. Därför finns ingen anledning för regeringen att lägga sig i vad de gör.” Så lyder Lacsons motivering till att ge snabbmatskedjor, mediekoncerner och storbanker i stort sett fria händer i återhämtningsarbetet. Och de 130 000 tyfondrabbade filippinier som fortfarande bor i tält har annat att tänka på än vem som äger de nya skolorna och bostäderna.
I en katastrofsituation tar den drabbade befolkningen tacksamt emot den hjälp som erbjuds, även om det innebär stora politiska förändringar utan demokratisk förankring. På detta sätt har Lacson lyckats privatisera nästan hela regionens offentliga resurser. Och precis som Lacson säger, kommer de privata storföretagen att finnas kvar – oavsett hur befolkningen röstar i de lokala valen 2016.
Viktoria Svensson Tordenborn, handläggare för Asien på Olof Palmes Internationella Center
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
