Tidskriften Fokus reportage om svenska tankesmedjor gav en entydig bild. Bland de partipolitiskt oberoende tankesmedjorna var det en entydig borgerlig övervikt. I termer av tillgångar: 325 mot 1 miljon. I termer av omsättning: 70 mot 5 miljoner. I antalet anställda: 50 mot 1.
På vänsterkanten brukar ofta hävdas att det finns en rörelse som balanserar denna övervikt. Den som bemödar sig att räkna samman medlemstalet vet att detta är en myt. De borgerliga partierna har i dag fler medlemmar än socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet tillsammans. När det gäller dagspress finns 59 stycken med borgerliga ledarsidor och 13 med socialdemokratiska, de senare är oftast andratidningar, finns på små orter och har mindre upplagor. Så vad gör arbetarrörelsen och vänstern vad gäller framåtsyftande opinionsbildning?
Det finns en allmän insikt om att högern har ett överläge och en ständig veklagan över hur inflytelserika Timbro och andra varit under de senaste 20 åren. Men missnöjet leder inte till handling. Har vänstern förlorat sin förmåga till organisering och mobilisering?
Ett problem är det långa socialdemokratiska regeringsinnehavet. Arbetarrörelsen har styrt staten och inte tillräckligt brytt sig om att mobilisera ideologiskt i det civila samhället. För näringslivets ideologiska strateger gäller det omvända. När staten länge var socialdemokratisk har den i stället valt att bygga upp egna idéproducenter.
Den borgerliga regeringen väljer också att slå mot institutioner som den med rätt eller fel utmålat eller uppfattat som anfrätta av socialdemokratiska värderingar. Det gällde särskilt Arbetslivsinstitutet och Integrationsverket. Och Myndigheten för skolutveckling försvinner, istället för "utveckling" så blir det ju mer betyg!
Med en borgerlig regering framstår den borgerliga dominansen i medierna och opinionsbildningen som ett demokratiskt problem. Vi får en obalans i samhällsdebatten där ett perspektiv hela tiden hamnar i underläge. Högern får eldunderstöd och drivs framför sig av borgerlighetens ideologiska drömfabriker.
Så länge arbetarrörelsen och vänstern inte vågar satsa offensivt på opinionsbildning kommer den att förbli i underläge. Den politiska konsekvensen är att oppositionen inte riktigt vet vad den vill. Däremot har den folkligt stöd. För alliansen gäller det omvända. Den saknar folkligt stöd. Men den vet vad den vill. Och den har en arsenal av tankesmedjor som producerar idéer och politiskt självförtroende.
Det är hög tid att ändra på det!
PS: Arenagruppen är en liten motvikt. Men vi växer och har ambitioner att konkurrensutsätta Timbro och de andra tankesmedjorna. Du kan bli Arenagruppens vän. Såväl privatpersoner som organisationer kan bli abonnenter på vår verksamhet!
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
