Lägg ned kulturkriget om vindkraft, och se till att bolagen betalar för sig.
Vindkraft är det snabbast växande kraftslaget i Sveriges energimix. Av de 170 terawattimmar el som Sverige konsumerar kommer en femtedel från vindkraften, en fjärdedel från kärnkraften och det största bidraget kommer från vattenkraften (39 procent), resten övriga kraftslag och cirka 4 procent består av import. El är också en betydande exportvara för svensk ekonomi. Att vi ändå ibland importerar el beror på att el inte kan lagras och att det kan uppstå tillfälliga variationer i utbud och efterfrågan på el.
När den ryska gasen undandrogs kunde plötsligt alla andra energiproducenter sälja sin el till ett mycket högre pris
Bristande överföringskapacitet av el och förluster i överföringen väcker frågan hur vindkraften är fördelad över landet. Vindkraftens stora fördel är att den är både förnybar och fossilfri. Samtidigt utgör vindkraftparkerna ett betydande ingrepp i den lokala miljön, och i norra Sverige, där majoriteten av vindkraften är etablerad, kan vindkraften även hamna i konflikt med samers rättigheter och lokal rennäring.
En som närmare undersökt hur lokala intressekonflikter kan lösas är journalisten Arvid Jurjaks, som i veckan släppte en rapport för Arena Idé om vindkraftsopinion utifrån tyska exempel. Genom lokal ersättning kunde invånarna se en tydlig fördel med vindkraften. Rysslands krig mot Ukraina satte också det tyska gasberoendet under lupp. Politiskt satte man bilden av vindkraften som framtidssäker och hållbar.
Även i Sverige har modeller för lokal ersättning, så kallad byapeng, prövats med framgång. Byn Springliden i Västerbotten har kunnat rusta upp fritidsleder och planterat fiskar i den lokala fiskesjön tack vare vindkraftspengar. Men trots att det finns exempel både i och utanför Sverige på hur vindkraftsopinionen kan stärkas genom lokala ersättningsmodeller är reglerna inte enhetliga över landet, och fokus i debatten ligger ofta på det kommunala vetot snarare än att de få ersättningar som ges är försvinnande små i förhållande till vindkraftsbolagens vinster.
Detta blev desto mer uttalat under energikrisen förra vintern. När den ryska gasen undandrogs kunde plötsligt alla andra energiproducenter sälja sin el till ett mycket högre pris, utan att själva ha drabbats av högre kostnader.Fenomenet kallas windfall profits och EU föreslog som svar hårdare beskattning av övervinster.. Regeringens senfärdighet i frågan gjorde att svenskarna gick miste om miljarder medan elbolagen kunde behålla sina vinster. Samtidigt hamnade 50 000 svenskar hos Kronofogden 2022 för att de inte hade råd att betala sina elräkningar.
Det svenska elbehovet väntas öka från dagens 140 TWh till 200–375 TWh år 2045. Ökad elektrifiering och nya industrier är starkt bidragande. Energiminister Ebba Busch, som gjorde kärnkraften till sin paradfråga i valrörelsen och vägrade blocköverskridande energisamtal, hävdar nu att ”slaget om olika kraftslag har fått skadliga konsekvenser”. Moderaternas partistyrelse har lämnat förslag om lokal ersättning för vindkraft, det parti som flitigast använt sig av det kommunala vetot för att neka vindkraftsetableringar.
För att möta elbehovet är vindkraften helt central. Förutom dess klimatfördelar går den snabbare att bygga ut än till exempel kärnkraft. Men för att det ska kunna hända måste vindkraften börja löna sig för de som är direkt berörda av vindkraftens utbyggnad.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
