Mellanårsvalet i USA överskuggas av massakern i en synagoga i Pittsburgh, brevbomber och polariseringen kring Brett Kavanaugh. Istället för att ena och lugna folket spär president Trump på hatet och legitimerar det. Det återstår att se vilken sida i ett splittrat land som lyckas mobilisera flest väljare.
På tisdag går USA till mellanårsval, där ett antal platser i senaten och representanthuset står på spel. Men den här gången överskuggas lokala frågor och kandidaternas kvaliteter av det utbredda hatet och rädslan. I praktiken blir det en folkomröstning för eller emot Donald Trump.
På ett valmöte i Mississippi nyligen förklarade presidenten att det är precis det upplägg han vill ha. För varje dag har Trump velat vara i centrum, där han spridit hat och förolämpningar mot sina politiska motståndare, särskilt kvinnor, hyllat utländska envåldshärskare och beskrivit medierna som »folkets fiende«.
Inte sällan har det funnits antisemitiska undertexter, till exempel att den judiske finansmannen George Soros skulle ha betalat de kvinnor som protesterade mot utnämningen av Brett Kavanaugh till Högsta Domstolen.
Trump liknar ett barn som leker med tändstickor, för strax efter är Soros den första som en passionerad Trump-anhängare i Florida skickar en brevbomb till. Sedan kommer massakern i Pittsburgh, där 11 personer skjuts ner i en av stadens synagogor.
Gärningsmannen har ropat att alla judar ska dö och på nätet skrivit att dessa ligger bakom en »invasion« av mordiska flyktingar över gränsen från Mexico. Vilket inte hindrar Trump att dagarna efter twittra om hotet från denna karavan och att militär ska sättas in för att stoppa den.
Hatet mobiliserar på båda sidor, så valdeltagandet verkar bli ovanligt högt.
Få kan erinra sig ett amerikanskt mellanårsval som varit så polariserat. Rasism och antisemitism har alltid funnits, mer eller mindre dolt, men har nu kommit fram i ljuset. En viktig roll har de ledande politikerna. Kan de mana till lugn och föra en samlad politik i hela folkets intresse?
Det förmår Trump inte ens stava till. Han är en president som mest vill tala till sina egna anhängare och som gärna lyfter på locket för hatet och legitimerar det.
Hatet mobiliserar på båda sidor, så valdeltagandet verkar bli ovanligt högt. Men utfallet är mer osäkert. Kvinnorna som protesterade mot Kavanaugh skapade ett tumult i senaten som kan ha avskräckt fler än de som gillade det.
Det växande antalet latinamerikanska väljare avskyr att Trump pekar ut mexikaner som våldtäktsmän. Men går de och röstar? Ekonomin rullar på bra, vilket kan gynna sittande president.
Det är två olika Amerika som går till val på tisdag – de öppna, generösa amerikaner som vi alla gillar, och de som definierar sig själva efter vilka de hatar.
Många av platserna i senaten som är under omval finns i Trump-land, säkra republikanska fästen. Men i tätorterna och särskilt bland yngre välutbildade kan motståndet mot presidenten leda till att Demokraterna vinner majoriteten i representanthuset. Inför hotet av en förlust av representanthuset har Trump redan börjat mumla om valfusk.
Så valet i det delade USA kan alltså ge två segrare, men ett fortsatt djupt polariserat land.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
