Friskolebranschen vill framstå som mer seriös, men en rad frågetecken kvarstår.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Almega utbildning har antagit en ny uppförandekod som medlemsföretagen ska följa. Man har också inrättat ett etiskt råd, som leds av en fristående jurist, som ska granska hur medlemsföretagen följer uppförandekoden.
Förändringarna är en del i den nya, mer seriösa framtoning som friskolebranschen strävar efter. Förhoppningen är att antalet massmedierapporter om olika missförhållanden i friskolebranschen ska minska.
Den nya uppförandekoden innehåller en lång rad självklarheter som att medlemsföretagen ska följa skollagen och andra författningar och att det ska vara god kvalitet på verksamheten. Eleven och elevens bästa ska alltid stå i centrum. Formuleringar som i stort sett är likadana som de som en kommunal skola ska följa.
Konflikt med huvudsyftet
Problemet för Almega Utbildning och för de vinstdrivna skolföretagen är att dessa allmänna och fina formuleringar kan komma i konflikt med huvudsyftet för ett aktiebolag som är att tjäna pengar. Det är till och med reglerat i aktiebolagslagen att huvudsyftet är att göra vinst. Vad händer när elevens bästa krockar med företagets möjligheter att göra vinst? Det är skärningspunkten mellan vinst och att alltid sätta elevens bästa i centrum som uppförandekoden ska försöka flytta på till elevens fördel. Men all erfarenhet hittills visar att i den konflikten går vinsten alltid före det som uppförandekoden säger.
Några exempel: I uppförandekoden står det att:
”En fristående utbildning ska vara tillgänglig och öppen för alla barn och elever, oavsett bakgrund eller behov.”
På den formuleringen följer sedan ett antal förtydliganden om att följa Skolinspektionens urvalsprinciper och att inte använda dolda urvalsprinciper med mera. Problemet är att det kostar pengar att följa detta.
Undviker elever med svårigheter
En elev som har svårigheter av något slag kräver mer lärarresurser än en elev som har goda studieförutsättningar. Därför försöker alla vinstdrivna skolor att undvika elever med svårigheter eftersom de sänker vinsten. Metoderna är många och de sker alltid i det fördolda. Det är inte säkert att föräldrarna förstår att de blir utsatta för dolda urvalsprinciper. Och skulle de förstå vill de inte bråka, eftersom de insett att deras barn inte är välkommen på skolan.
En vinstdriven skola kommer alltid att försöka få de ”enklaste” eleverna så att de kan visa på goda resultat för att få fler elever från hem med välutbildade föräldrar.
En central fråga i uppförandekoden gäller hur vinsten från en skola kan användas. Är det etiskt korrekt att företagsledningen använder vinsten till att köpa fjällstugor eller fastigheter i skärgården? I uppförandekoden står det att verksamheten ska bedrivas utifrån samhällets förväntan på god etik och att det ska vara hög affärsmoral. Samtidigt står det att:
”Disposition av överskott är ett beslut som ligger hos varje enskild medlems ägare.”
Frågan om hur vinsten används är således ingen fråga för uppförandekoden.
Frågan om nedläggning
Ett annat exempel är när verksamheten ska avvecklas. I uppförandekoden står det att det är ett långsiktigt ansvar att garantera utbildning på ett hållbart sätt som säkrar elevers rätt till god undervisning. Det står också att:
”Detta gäller särskilt vid eventuell avveckling av en skola.”
Kan man med hänvisning till uppförandekoden kräva att en nedläggning av en skola ska annonseras i god tid så att eleverna och deras föräldrar kan planera för ett byte till en annan skola? För en kommun kan detta vara en process på ett år eller fler, men i friskolebranschen är det ofta betydligt kortare tid.
När JB-koncernen lades ner fick elever och föräldrar beskedet på försommaren att skolorna inte skulle vara kvar till hösten.
Även här finns en konflikt mellan god etik och intäkter till skolan. Går skolan ut med information om en nedläggning i god tid mister den elever och intäkter. Och har en skola lagts ner så spelar det ingen större roll för de drabbade eleverna om skolan klandras av Almegas etiska råd för att det skedde för snabbt.
Offentlighet eller inte?
En annan fråga är om besluten i det etiska rådet kommer att bli offentliga. Ett beslut kan ju innehålla negativa fakta om de aktuella skolorna och de koncerner de ingår i. Almega Utbildnings inställning är att de inte vill att offentlighetsprincipen ska gälla i medlemsföretagen, så sannolikt kommer de att ha samma linje även här. Det blir bara ett meddelande om att ett företag har fällts, men inga detaljer om varför.
På Almega Utbildnings hemsida säger förbundsdirektören Andreas Mörck att de ska städa på sin egen bakgård och att de ska leva upp till en högre standard. Att säga detta är lätt men att göra det är betydligt svårare. Uppförandekoden från Almega Utbildning ser bra ut med sina fina formuleringar men den kommer inte att ha någon effekt.
Jan-Åke Fält och Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
