Vuxenutbildningen är ingen lekstuga

Vuxenutbildningen ska ge människor framtidshopp och bygga Sverige starkare. Då är det inte okej att bara 4 av 10 som utbildas till bristyrken kommer ut i jobb.

Arbetsmarknadsutbildningarna, en gång vår världsbästa gren,  har stora problem, i synnerhet yrkesutbildningar inom bristyrken för arbetslösa, visar en granskning i Dagens Arbete.

Vi har arbetslösa som vill jobba, företag med stora behov av utbildad arbetskraft och en regering som öppnat plånboken. Staten satsar miljarder på yrkesutbildningar och mer ska det bli.

Ändå vill det sig inte.

Runt 370 000 personer är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Förra året fick 26 296 personer en betald arbetsmarknadsutbildning, riktad just mot yrken där bristen är som störst. Det finns cirka 90 000 lediga jobb och många ivriga arbetsgivare.

Men bara 4 av 10 som utbildades förra året fick jobb efteråt, jämfört med 7 av 10 för tio år sedan.

Med rubriker som »Att matcha människor till jobb ingår inte i avtalet«, »Behandlad som en idiot«, »Kvalitet räknas inte« skildras en verksamhet med ett superviktigt uppdrag men med stora leveransproblem. Trots goda intentioner slösas många utbildningstimmar och kronor bort.

Missnöjet med Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar har lett till 195 klagomål enbart under 2017:

• Det är restaurangutbildningen som avbryts när läraren går på föräldraledigt.
• Eller fordonsutbildningen där man periodvis inte gör något alls.
• Eller bygg- och anläggningsutbildningen med för få lärare och otillräcklig kompetens.
• Och inte minst arbetslöse Mikael som redan erbjudits drömjobbet som svetsare, om han bara lärde sig ett antal ytterligare moment. Men utbildningen, anordnad av statliga Lernia, hade ingen som kunde lära honom svetsa!

.Värst drabbas eleverna som ser sina framtidsdrömmar grusas när utbildningarna inte lever upp till kraven.

Branschen, Arbetsförmedlingen, utbildningsföretagen är oroade arga och kritiska mot varandra. Lärarna är frustrerade och stressade. Men värst drabbas eleverna som ser sina framtidsdrömmar grusas när utbildningarna inte lever upp till kraven.

Tänk om universitet erbjöd studier i juridik och medicin med samma inställning till undervisning och elever. Vem skulle vilja anställa dessa läkare och domare?

Det är således både en klass-och effektivitetsaspekt när arbetsmarknadsutbildning  läggs ut på entreprenad till lägsta pris.

En rad orsaker till de dåliga resultaten listas i granskningen:

Brist på kunniga lärare, usla villkor för många lärare som jobbar med yrkesutbildningar, svår elevgrupp. Tre av fyra lärare inom vuxenutbildningen tycker att arbetsbördan ökat de senaste åren,

Oroande mycket handlar om krångel med upphandling. Under 2017 köpte Arbetsförmedlingen arbetsmarknadsutbildningar för 1,5 miljarder av totalt 137 olika företag. Sedan LOU, lagen om upphandling,  infördes 2004 har de offentliga upphandlingarna tagit allt mer tid och kraft.

Hela 25 procent av arbetsmarknadsutbildningarnas upphandlingar överklagas jämfört med 7 procent av alla offentliga upphandlingar. Under tiden kan de stoppas eller kraftigt fördröjas.

Detta visar att det finns ett jättestort intresse av att tjäna pengar och att kvalitetsmåtten för arbetsmarknadsutbildningarna är oklara. Utbildare som lyckas få ut elever i jobb får ingen extra pinne i sitt CV inför kommande upphandling. Lägsta pris regerar.

Men prispress funkar dåligt som styrmedel när det handlar om kvalitet.

 När Arbetsförmedlingen i början av 2000-talet jobbade mer målinriktat med de arbetslösa så ledde yrkesutbildningarna till jobb för det stora flertalet Men deras uppdrag för ändrades av alliansregeringen 2007 och då halverades antalet som fick jobb efter arbetsmarknadsutbildningen.

Sedan 2014, efter beslut av nuvarande rödgröna regering, ska AF åter främst erbjuda bristyrkesubildningar till arbetslösa med störst chans att få jobb. Myndighetens chef Mikael Sjöberg hoppas, liksom minister Ylva Johansson (S) att det ska få kurvorna att peka uppåt igen.

Men det tidiga 2000-talets framgångar handlade inte bara om matchning utan även om att inte behöva göra alla de upphandlingar som numera tynger verksamheten och som förvånansvärt få kritiserat.

Oppositionens ständigt återkommande förslag att lägga ner Arbetsförmedlingen är ungefär lika effektivt som att säga att elever lär sig mer ifall Skolverket läggs ner. Snarare behövs det mer myndighet och mindre marknad för att vuxenutbildningen ska få en verklig chans.

Yrkesutbildningen handlar både om att människor ska få utveckla och behålla sin kompetens och att samhällets produktivitet ska bli högre genom att företagen kan anställa kunniga medarbetare.

Vuxenutbildning i världsklass lönar sig både för individen och samhället.

Att satsa mycket resurser under kort tid för att arbetslösa ska kunna få en normal arbetsinkomst på heltid var tidigare en del av en framgångsrik svensk arbetsmarknadspolitik.

I det fallet var det faktiskt bättre förr.

PS: Allra bäst går det för de cirka 20 000 elever som varje år går  en kvalificerad utbildning på Yrkeshögskolan, där 9 av 10 får jobb efter avslutad utbildning. Tips till riksdagen: Gör mer av det som funkar.