Kommunernas ansvar för avfall medför ett stort ansvar för klimat- och miljöfrågor. I frågan om avfall är det kommunerna som omsätter riksdagens ambitioner i praktisk miljöpolitik, ett arbete som hittills har varit framgångsrikt. Nästan 99 procent av hushållsavfallet återvinns som material eller energi. Men det räcker inte. I dag slänger varje svensk ungefär ett halvt ton sopor varje år. Prognoserna tyder på ökade avfallsmängder framöver och år 2050 beräknar man att mängden avfall blir minst 2,5 gånger högre än i dag. Det finns en stark koppling mellan konsumtion och ökande avfallsmängder och vårt konsumtionsmönster tär allt mer på jordens resurser. Att minska mängden avfall och dess innehåll av farliga ämnen är därför en av vår tids stora utmaningar.
Under de senaste 20 åren beräknas avfallshanteringen ha minskat sina koldioxidutsläpp med 76 procent. Avfallshanteringen står nu för endast en procent av utsläppen, mot fyra procent tidigare. Vi har lyckats med detta för att vi har minskat deponeringen och ökat återvinningen – trots kraftigt ökande avfallsmängder. Sverige är ett av de främsta länderna i världen på att sortera, hantera och återvinna avfall. Vårt avfall blir till nyttigheter som kan ersätta jungfruligt material och fossila bränslen. Det är vi stolta över.
Dagens avfallshantering är frukten av ett långsiktigt och tålmodigt arbete av kommunerna och deras bolag, i samverkan med näringslivet. Det har krävts risktagande för att utveckla ny teknik och mod att våga göra stora, men nödvändiga, infrastrukturinvesteringar. Det har gett invånarna en god service och ökat återvinningen.
Men själva avfallshanteringen har ingen effekt på avfallsmängden. Vi måste konsumera mer hållbart. Med tanke på hur mycket resurser vi kan vinna på det borde det inte vara så svårt.
Men kommunerna, bland andra, behöver ännu bättre och tydligare styrmedel för att kunna arbeta förebyggande. Beslutsfattarna måste sätta ner foten och visa vilket samhälle de vill att vi ska leva i framöver. Det krävs mål och tydliga spelregler som gäller hela samhället. Ska kommunerna exempelvis arbeta med återanvändning? Kan de finansiera det via avfallstaxan? Här saknas riktlinjer. Industrin väntar också på ett klargörande för vad som faktiskt är ett avfall. Ett mer miljöanpassat begrepp skulle kunna underlätta återvinning och återanvändning i tillverkningsprocessen. Framför allt saknas krav på producenterna att minska avfallsmängderna.
Vi måste alla också skapa en medvetenhet om vad de ökande avfallsmängderna betyder. Vi måste berätta om kopplingen mellan den ständigt ökande konsumtionen och dess miljöpåverkan. Vi måste tydliggöra vad det innebär i form av utsläpp av växthusgaser, spridning av miljögifter i vår vardag och om det myckna slösandet med våra resurser. En färsk undersökning genomförd av Avfall Sverige och Naturvårdsverket visar att alldeles för få gör denna koppling i dag.
Det krävs alltså en rejäl attitydförändring hos oss alla. Vi måste stanna upp och granska vårt beteende – är det hållbart? I dag är det inte det. En mental förändring behöver ske, i hela samhället. Kommunerna är redo att arbeta för att minska avfallsmängderna och samtidigt ta hand om det avfall som uppstår på bästa sätt, med tanke på miljön, med tanke på att ta tillvara resurserna i avfallet och med tanke på en god service på insamlingen för medborgarna. Är ni?
Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
