ledare Österrike har fått sina första gröna ministrar. Koalitionen mellan konservativa ÖVP och miljöpartiet De Gröna är historisk: det är första gången som dessa två partier regerar landet tillsammans. Men löntagarna riskerar att få betala ett högt pris.
Det är en på många sätt oväntad koalition. I valet 2017 splittrades De Gröna och åkte ur parlamentet. Men i valet 2019 gjorde de en enastående comeback och ökade med otroliga 10 procentenheter till 13,9 procent, lite drygt 100 000 röster färre än högerradikala FPÖ som backade till 16,2 procent. Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val någonsin: bara 21,18 procent. De stora segrarna var Sebastian Kurz ÖVP som fick 37,5 procent.
ÖVP (numera med partifärgen turkos) är nästan tre gånger så stora som de gröna, och De Gröna har utan tvekan fått göra stora kompromisser. Det handlar om kompromisser med ett parti som under omåttligt populäre Sebastian Kurz har rört sig långt högerut. Något som får österrikiska kommentatorer att föreslå att ÖVP numera borde betecknas som ”högerpopulistiskt” snarare än konservativt.
Risken är uppenbar att regeringen kommer att behöva skära i välfärden.
Regeringsöverenskommelsen innehåller viktiga skrivningar om respekten för asylrätten och internationella konventioner, men regeringsöverenskommelsens ”Modell för lösning av kriser inom migration och asyl” (sidan 200) ger en av de två partierna rätt att söka stöd för lagändringar även om koalitionspartierna inte är överens. I praktiken innebär det att ÖVP kan få igenom ny asyl- och migrationslagstiftning med hjälp av högerradikala FPÖ:s mandat i parlamentet. De Gröna har lämnat walk over.
De Gröna kommer att sätta ett grönt avtryck på den österrikiska regeringspolitiken. De får två riktigt tunga portföljer. Stjärnskottet Alma Zadić blir ny justitieminister, och kan driva miljöpartiets klassiska krav på korruptionsbekämpning och transparens. Den tunga miljöprofilen Leonore Gewessler blir chef för ett nytt superdepartement som ska ansvara för klimat, miljö, energi, mobilitet, innovation och teknologi.
De kommer att göra avtryck, men förmodligen också betala ett högt pris. Det är otacksamt att vara det mindre partiet i en regeringskoalition. Fråga de svenska miljöpartisterna. De har fått igenom en massa grön politik – men ändå förlorat väljare.
De Gröna i Tyskland hade chansen att bilda en koalition med Merkels CDU/CSU efter förra valet, men hoppade av regeringsförhandlingarna. Sedan dess har de vuxit till rekordstorlek i opinionen och i en rad regionala val, medan socialdemokratiska SPD som till slut gick med på att bilda en ”storkoalition” med Merkel sjunker allt djupare ner i kris.
Men det är inte bara De Gröna som riskerar att betala ett högt pris.
De gör också Österrikes löntagare.
De Gröna kommer inte att kunna vara samma sociala och progressiva motvikt till ÖVP:s näringslivsvänliga högerpolitik som socialdemokraterna trots allt var.
Regeringsöverenskommelsen innehåller massiva skattesänkningar som gynnar dem med högst inkomster. Företagsskatten sänks från 25 till 21 procent, och möjligheten att göra skatteavdrag ökar.
Det kommer att öka ojämlikheten.
Regeringsprogrammets förslag under rubriken ”fattigdomsbekämpningspaket” (sidan 235) innehåller visserligen en sänkning av den lägsta skattesatsen (från 25 till 20 %), och en höjning av det så kallade familjeskatteavdraget till 350 euro per barn och år. Men de allra fattigaste familjerna, de som tjänar under 12 000 euro om året och inte betalar någon inkomstskatt, de är inte hjälpta alls av nya regeringens politik.
Historiskt stora skattesänkningar – samtidigt håller Kurz regering fast vid att budgeten ska vara i balans.
Risken är uppenbar att regeringen kommer att behöva skära i välfärden.
Risken är också stor att De Gröna inte kommer att kunna leverera på sina viktigaste vallöften. Klimatomställning är inte gratis.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
