Vinstdrift leder bort från målet om en välfärd med hög kvalitet. Enbart verksamhet utan vinstintresse bör skattefinansieras. Det skriver Daniel Wolski och Daniel Johansson, S-debattörer.
Den svenska välfärden har de senaste årtiondena allt mer privatiserats och kommersialiserats. Argumenten för det har varit förhoppningar om en ökad mångfald och högre kvalitet till lägre kostnad. I dag kan vi konstatera att utfallet blev ett annat.
En stor och växande andel av de privata välfärdstjänsterna utförs av vinstsyftande bolag. Förväntningar om att privatiseringarna framför allt skulle gynna idéburna och kooperativa alternativ besannades aldrig. De har i stället trängts undan.
Löftet om högre kvalitet till en lägre kostnad har inte heller infrias. Tvärtom visar internationella studier på en något lägre kvalitet, men betydligt sämre kostnadseffektivitet hos vinstdrivna sjukhus och vårdhem, än motsvarande inrättningar utan avkastningskrav.
Personaltätheten är lägre i privata omsorgs- och utbildningsföretag än i den offentliga vården och skolan. Utbildningsväsendet brottas med segregation och betygsinflation till följd av en allt hårdare konkurrens om elevernas skolpeng.
Via banklån, aktieägarlån och räntesnurror förvandlas nu skattemedel avsedda för skola, vård och omsorg till privata vinster som inte sällan placeras i välfärdskoncernernas säten i skatteparadis.
Sammanfattningsvis leder vinstdrift bort från målet om en välfärd med hög kvalitet som fördelas efter behov. Den motverkar kostnadseffektivitet och transparens. Om detta är allt fler, experter som politiker, överens. Frågan handlar därför inte längre om värdet av en vinstfri välfärd utan om hur vi når dit.
Ett självklart sätt vore att rikta skattefinansiering enbart till de verksamheter och eldsjälar som har ett primärt engagemang i välfärden, det vill säga till aktörer, offentliga som privata, utan vinstkrav.
En sådan reform bör genomföras över tid. Exempelvis ska de upphandlingsavtal som nu är i bruk gälla tills de löper ut. Men därefter ska eventuella nya entreprenader följa modellen. På så vis ges utrymme till ombildning från vinstsyftande företagsformer till exempelvis kooperativ eller idéburna föreningar som fortsatt ska vara berättigade till offentlig finansiering. Däremot kommer de företag som vill uppbära vinst från välfärdsverksamheter själva att få ansvara för sina intäkter.
Förslaget är i linje med S-kongressens beslut från 2009 om att ge ideella, kooperativa och andra sammanslutningar utan vinstsyfte goda möjligheter att medverka i välfärden utifrån sina unika förutsättningar och utan att tvingas att konkurrera med internationella vårdkoncerner. Samtidigt garanterar den Stefan Löfvens målsättning från tidigare i år om att ”varenda skattekrona ska användas till det den är avsedd för”.
Naturligtvis är inte vinstfrihet det enda som krävs för en bättre välfärd – meddelarfrihet, ersättningssystem med tydligare behovsprägel, och högre och mer specifika kvalitetskrav är bara några exempel på andra, välbehövliga reformer. Men det är ett viktigt steg på vägen.
En välfärd utan profit vinner vi alla på.
Daniel Wolski, styrelseföreträdare Socialdemokraterna i Malmö
Daniel Johansson, förbundsstyrelseledamot Socialdemokratiska studentförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
