20 år har gått sedan de baltiska länderna blev fria från den sovjetiska ockupationen. Händelsen högtidlighölls i dag på Norrmalmstorg i Stockholm. Ett angeläget firande för att markera vikten av att alltid kämpa för frihet och demokrati. Och som Pierre Schori (S) skriver i en debattartikel i Expressen i dag (ej på nätet): Den dåvarande socialdemokratiska regeringen borde ha kunnat göra mer under de baltiska ländernas frihetskamp. Regeringen Ingvar Carlsson erkände de baltiska staternas självständighet först ett och ett halvt år efter Litauens självständighetsförklaring.

Borgerliga politiker framhåller ofta de baltiska ländernas självständighet som ett bevis för marknadsekonomins obestridliga framgångar. Men det är viktigt att inte blunda för de problem som kommer i spåren av en ekonomisk politik utan skyddsvallar.

Den tillväxt som de baltiska länderna visade upp under 2000-talets början var till stora delar ett luftslott (med stöd från svenska banker). Lettland tvingades att sänka minimilönen med 20 procent för att få ta del av IMF:s nödlån. Likaså kapades de statsanställdas löner med 40 procent och pensionerna sänktes. I hela Baltikum sköt arbetslösheten i höjden. Fortfarande är arbetslösheten bland den högsta i EU. Samtidigt bäddade krisen för populistiska valframgångar.

Stålbadet som de baltiska länderna tvingades genomgå under krisen är fortfarande i högsta grad märkbara. Valdis Keris, ordförande för lettiska sjukvårdsförbundet Lvsada, konstaterade i vintras i en intervju med LO-tidningen att dödligheten bland dem som tas in på sjukhus är onödigt hög. Sjukhus har stängts. En läkare tjänar i snitt 10 000 kronor och köerna för att få vård växer.

I Lettland sparkade befolkningen under sommaren landets regering. Så sent som i maj slog den lettiska korruptionspolisen till mot en av landets dagstidningar, något som väckte hård kritik från bland andra Reportrar utan gränser. Samtliga baltiska länder tappar i pressfrihetsindex.

Den demokratiska situationen i Baltikum är viktig. Dagens Arena kommer att fortsätta följa utvecklingen – i medvind såväl som i motvind.