App, app, app! Läkare får inte äga apotek. Det är liksom olagligt. Om man inte löser det hela med ett aktiebolag, vill säga. Sådana kommer nämligen undan med att göra både och. Apoteksbolag kan tjäna storkovan genom att slingra sig runt ett regelverk skrivet för en annan tid.
Nej, du får faktiskt inte först skriva ut läkemedel åt någon, för att sedan casha in när medicinen köps på apoteket. Åtminstone inte om du är läkare. Lagen har uppenbara syften. Risken för överförskrivning av läkemedel är överhängande när ett och samma vinstintresse finns på båda sidor om receptet. Även om man kan ha stort förtroende för läkarnas yrkesstolthet finns det lagstiftning som sätter stopp. Läkare ska inte frestas till att förskriva för många eller för dyra mediciner åt folk.
Detta kringgås idag av aktiebolag. Apoteket Hjärtat, en del av ICA-gruppen, äger sedan i höstas 42 procent av företaget Min Doktor. Det finska börsnoterade bolaget Oriola som äger Kronans apotek har även 17 procent i Doktor.se. Det är alltså samma ägare som lurar bakom örat på läkaren och apotekaren. Samma ägare kan göra vinst i de olika leden. Ingen kommunikatör kan dribbla bort detta faktum.
På sina håll ploppar det nu upp vad man skulle kunna kalla ”vårdbutiker”. Du har kanske sett dem. I en galleria någonstans ligger apoteket och appläkarföretaget vägg i vägg, med samma vinstintresse på båda sidor. Eller så är vårdbutiken helt digital och fungerar ungefär som vilken postorder som helst. Du får ett recept utskrivet av läkare i en app och medicinen skickas fraktfritt hem till dig i brevlådan. Ingenstans i den här kedjan har någon upplyst dig om att det finns billigare, och lika bra, alternativ. På sina håll kan de inte ens se din journal och sjukvårdshistorik. Digitaliseringen är sannerligen effektiv, särskilt för de som kan tjäna pengar på den. Men det har sitt pris.
Läkarförbundets vice ordförande Elin Karlsson har kritiserat kopplingen mellan apotek och vårdföretag, bland annat i Dagens Medicin. Hon menar att det varken är etiskt eller samhällsekonomiskt försvarbart. Karlsson vill att Läkemedelsverket ska göra en översyn, och det snabbt.
Läkare får inte äga apotek, men apoteksbolag slingrar sig fram och kommer undan med pengarna.
Lagarna som reglerar sjukvård och försäljning av läkemedel har tagit tid att konstruera. Gyllene trådar av etiska riktlinjer finns i både skrift och efterkommande tolkningar. Det här är ju inte vilken verksamhet som helst. Men det skiter alltså vissa i. Läkare får inte äga apotek, men apoteksbolag slingrar sig fram och kommer undan med pengarna.
Det är ju en enda smörja, helt ärligt. Meningen med sjukvård är inte att aktiebolag ska maximera sin vinst. Vi har faktiskt inte råd med det här.
Varje läkarbesök i privata läkarappar kostar skattebetalarna mellan 400 och 650 kronor. Tanken är att det också ska finnas en patientavgift om någon hundralapp så att folk inte överkonsumerar läkarvård i onödan. Men för dig som kund hos exempelvis Kry och Doktor.se är avgiften ändå 0 kronor. Skapligt fräsch siffra att kunna stoltsera med i alla reklamkampanjer, inte sant? Men låt dig inte luras, det finns ingen snällhet bakom detta. Företagen har bara insett och utnyttjat att Region Sörmland tagit bort patientavgifterna. En ändring som väl rimligen var ämnat för sörmlänningarnas besök på vårdcentral – inte för pollenallergiska familjer i någon rik förort till Stockholm.
För jo, det finns lyxkonsumtion i sjukvården idag. Genom svulstigt utbredda reklamkampanjer lockar dessa privata vårdappar människor att söka vård för typ allergier och förkylningar. Och om det inte finns några som helst hinder mellan dig och en läkare är det klart att du gärna vänder dig dit, även när du egentligen skulle kunna ta en Alvedon eller ringa 1177. Men tillgängligheten är dyr. Skattebetalarna betalade en kvarts miljard kronor 2018 för nätläkarna. Det är pengar som skulle kunna användas för att förbättra vårdcentraler nära där människor bor, eller för digitalisering utan vinstintresse. Bara i Dalarna uppgick kostnaden till 4,2 miljoner kronor förra året. Region Dalarna är en av de regioner som driver en digital vårdcentral i egen regi. I appen Min Vård kan man få tid hos bland annat sjukgymnast eller KBT-terapeut och veta att det inte finns några riskkapitalister bakom hörnet. Offentlig sektor må vara lite långsam att ta sig an ny teknik, men pengarna används till rätt saker.
Det går ju att digitalisera, effektivisera och avlasta i vården utan att för den sakens skull strössla skattepengar över privata företag. Det går att öka tillgängligheten utan att uppmana till lyxkonsumtion av vård. Vi har faktiskt inte råd med sånt trams. Digitaliseringen kan och ska användas till bra saker. Det är dags att röja upp i vårdträsket. Vi kan börja med att återställa de vattentäta skotten mellan förskrivare och försäljare av läkemedel. Aktiebolagen ska inte kunna kringgå lagar som med omsorg och på etiska grunder skrivits fram under lång tid. Dessa ”appotek” måste bort.
Sofie Eriksson är skribent, och arbetar till vardags som politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Region Dalarna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
