Medierna, opinionsinstituten och det demokratiska partiet har viktiga frågor att svara på dagen efter Trumps seger.
Det är svårt att sammanfatta intrycken här i Washington såhär dagen efter. Ingen av de analytiker vi har träffat trodde på detta, även om en del trodde att det kunde bli jämt. Opinionsundersökningarna verkar ha underskattat Trump med ett par procent genom en hel grupp viktiga vågmästarstater. Å andra sidan vinner Clinton nationellt, om dock med smalare marginal än väntat. Det handlar alltså om valdeltagande i några viktiga stater, och på sina håll om delar av delstater.
Michael Tomasky, som vi träffar i Washington dagen efter valet, som är politisk kommentator på bland annat New York Review of Books, lyfter bland annat landsbygden i Wisconsin och Michigan. Det är stater som traditionellt är blå (för Demokraterna) runt storstäderna, men röda på landsbygden. Men när Obama vann förmådde han ändå göra inbrytningar i de republikanska områdena, och då var det framför allt vit arbetarklass som lyfte fram honom. Så har inte hänt i år – eller så har Trump lyckats mobilisera andra grupper i högre grad.
Det är många som behöver ställa frågor denna dag – om mediernas bevakning av Trump, först som underhållning på sina håll, men även sedan med deras benägenhet att sända hans tal live eftersom det gav så många tittare. Att köpa reklamtid motsvarande den tid han fick genom denna täckning skulle ha kostat gigantiska summor. Liksom hur hans kontroversiella uttalanden har förmått dominera nyheterna, hur faktaresistensen breder ut sig när folk tar del av andra nyhetskällor än mainstreamedia. Om Trumps hat mot journalister.
En effekt av de starka Trump-vindarna är att Republikanerna nu kontrollerar både Senaten och Representanthuset. I nästa senatsval har de möjlighet att nå upp till det kritiska talet 60 senatorer, vilket skulle betyda att de får än lättare att få igenom sina förslag. Detta för att Demokraterna behöver försvara fler platser i nästa val. Det betyder att många landvinningar, som Obamas sjukvårdsreform antagligen rullas tillbaka, liksom sannolikt den amerikanska underskriften på Parisavtalet. En möjlighet att tillsätta en eller flera domare i Högsta Domstolen betyder sannolikt tillbakagång vad gäller aborträtten och samkönade äktenskap.
För det demokratiska partiet väntar en osäker tid. Det finns inga tydliga ledare. Ingen av falangerna har en tydlig lösning. Det som det här valet har visat är också att det går att vinna val som en total underdog, utan backning av partieliten – och att ha partielitens backning, som Clinton hade, kanske inte behöver vara en tillgång.
Trump-rösterna har minst två komponenter enligt Tomasky. Dels en öppet rasistisk grupp. Men dels en grupp av desillusionerad arbetarklass som vill tro på Trumps ekonomiska politik, om fler jobb med stoppad frihandel. Denna grupp bör det vara möjligt att nå ut till igen. Med rätt kandidat och med rätt förslag politiskt. Inget lätt företag, men i alla fall ett halmstrå att hålla fast vid denna dystra eftervalsdag.
Och det högsta glastaket – det finns kvar. För någon annan att krossa.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
