Det är svårt att förstå varför Dagens Arena underkänner alla vittnesmål om att det pågick en allvarlig konflikt på Koppargården när verksamheten drevs av Carema. Är det är ett försök att återupprätta den gamla svart-vita historien om äldreboendet, där några var hjältar och andra förövare?

Den verkliga historien är snarare grå och alla inblandade har del i ansvaret för det som hände.

Konflikten på Koppargården ledde till att sjuksköterskornas fackliga organisation Vårdförbundet ingrep. Arbetsmiljöverket konstaterade att sjuksköterskor undvek att rapportera fel och brister av rädsla för att skuldbeläggas av läkaren från Trygg Hälsa.

Även Socialstyrelsen har sett allvaret i konflikten och framhöll därför vikten av att samarbetet fungerar för att verksamheten ska kunna bedrivas säkert, i den samlade granskningen av händelserna på Koppargården.

Konflikten har dessutom identifierats och beskrivits av andra än Dagens Samhälle. ”Vi fann en arbetsplats präglad av djupa motsättningar som går långt tillbaka i tiden, men alla som vi pratade med var överens om att skandalen Koppargården’ i grund och botten handlade om en konflikt mellan de två privata företagen Trygg Hälsa och Carema”, skrev till exempel chefredaktören och en reporter från Vårdförbundets tidning Vårdfokus på Dagens Samhälles debattsida våren 2012.

Alla dessa slutsatser väger dock lätt för Dagens Arena som tycks mena att konflikten var begränsad och att den hängde ihop med underbemanning snarare än att två yrkesgrupper inte drog jämnt.

Det en analys som Dagens Arena är tämligen ensam om.

Dagens Arena hävdar att Annica Dominius, tidigare chef för Hässelby-Vällingbys äldreomsorg, har ”erkänt” att stadsdelens uppföljningar var ”bristfälliga”. Jag har tagit del av aktuell mailkorrespondens med Dagens Arenas reporter Peter Leander och konstaterat att det inte var så Annica Dominius uttryckte sig.  Hon skrev istället:

”Vi genomförde både anmälda och oanmälda besök på Koppargården under 2009 och 2010. Vi tog in personallistor mm. Vi kollade sedan att bemanningen stämde, la det som arbetsmaterial och hade med oss det som en punkt i avtalsuppföljningen.  Vi genomförde inte så strukturerade och dokumenterade besök innan hösten 2010.”

För ordningen: detta är inte det samma som ett erkännande av bristfällighet.

Vid sidan om stadsdelens genomgångar av bemanning och andra avtalsvillkor har den mest omfattande genomlysningen gjorts av revisionsfirman PWC, på uppdrag av Carema.

  • Enligt PWC hade Koppargården i snitt 0,12 sjuksköterskor per boende under 2009.
  • Under 2010 uppgick bemanningen till 0,11.
  • De första fem månaderna 2011 låg nivån åter på 0,12.

Stadsdelsförvaltningen ansåg att dessa nivåer låg inom ramen för Caremas avtal – men vad säger siffrorna i övrigt?

Är 0,11-0,12 sjuksköterskor per boende mycket eller lite?

I december 2013 gjorde jag en jämförelse med kommunala Stureby vård- och omsorgsboende som ligger i Stockholmsstadsdelen Enskede och är jämförbart med Koppargården vad gäller verksamhet och storlek.

Där låg sjuksköterskebemanningen på samma nivå som på Koppargården 2010: 0,11 per boende.

Jag har även jämfört med bemanningsnivån i min gamla hemkommun Köping, styrd av Socialdemokraterna så länge någon kan minnas och utan tillstymmelse till konkurrensutsättning i äldreomsorg och andra välfärdsverksamheter.

År 2012 uppgick antalet sjuksköterskor på kommunens äldreboenden till 0,05 per boende.

Bemanningen i Köping var alltså knappt hälften så hög som på Koppargården under Carema. Bemanningen i Köping ligger också, förmodar jag, på ungefär den nivå som skulle ha nåtts på Koppargården om Carema hade skurit sjuksköterskebemanningen med hälften, vilket är vad Marie Sundström hävdat.

En sista jämförelse: i februari 2014, alltså två år efter att Stockholms stad tagit över driften igen, uppgick sjuksköterskebemanningen på Koppargården till 0,11 per boende.

Det är samma siffra som 2010 vilket gör det logiskt att Marie Sundström åter har hävdat att bemanningen är för liten.

Det är uppenbart att den kritik hon gång på gång ger uttryck för bottnar i ett personligt tyckande, snarare än i en bedömning av hur äldreomsorg bäst bedrivs med de resurser som Stockholms stads politiker beslutat om.

Till sist måste jag påpeka att Dagens Arena har fel om orsaken till att Marie Sundström inte längre är placerad i Hässelby-Vällingby. Hon har inte flyttats för att hon är obekväm, utan för att Stockholm har infört en ny MAS-organisation. Istället för att ha ansvaret för varsin stadsdel är alla medicinskt ansvariga sjuksköterskor numer samlade i regionala grupper.

Det som påstås om Marie Sundström skulle med andra ord kunna sägas om varje MAS.

 

Thord Eriksson

Reporter på Dagens Samhälle, författare till boken ”Folk dör här”.