De platta kurvornas estetik

Är Moderaternas förnyade valframgångar ett tecken på att svenskarna blivit mindre solidariska; mindre villiga att betala skatt för ett omfattande välfärdssystem?

De flesta – mig själv inräknad – skulle nog reflexmässigt svara ”ja” på den frågan.

Valresultatet 2010 innebär att högern står starkare i Sverige än den gjort på mycket, mycket länge. Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. S gjorde ett katastrofval. Om man räknar bort taktikröstandet inom det borgerliga blocket – där väljare som ”egentligen” sympatiserade med Moderaterna stödröstade på Kristdemokraterna – blir sannolikt Moderaterna Sveriges största parti. En sådan tydlig omsvängning i politiken borde rimligtvis hänga samman med att befolkningens attityder och åsikter om den svenska välfärdsstaten – det mest tydliga uttrycket för Socialdemokraternas långa maktinnehav och politik – förändrats; att stödet för solidariskt finansierad välfärd minskat.

Icke.

Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Umeå universitet, har sedan 80-talet undersökt svenskarnas attityder till välfärdsstaten. Den förra fullständiga undersökningen genomfördes för hela åtta år sedan – så därför var intresset stort när han i förmiddags på Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens presenterade en del av resultaten för 2010 års mätningar. Det har ju som bekant hänt en del i svensk politik och samhällsliv de senaste åren. Borgerlig valvinst 2006, kraftigt sänkta inkomstskatter, slopad fastighets- och förmögenhetsskatt, höjda a-kasseavgifter, försämrade socialförsäkringar – för att nämna ett par saker.

Därför var Stefan Svallfors resultat minst sagt förvånande. Stödet för samtliga delar av den svenska välfärdsstaten ligger nämligen fortfarande på en stabilt hög nivå, och på många områden har till och med stödet för välfärdsstaten ökat något sedan 2002. Vi verkar inte på något tydligt sett ha blivit mer ”egoistiska”, allt tal om plånboksväljare till trots:

Det är en större del av befolkningen i dag jämfört med 2002 som säger sig vara villiga att betala mer i skatt om det resulterar i bättre välfärd. Andelen av befolkningen som misstänker att välfärdssystemen missbrukas är lägre idag än någonsin sedan mätningarna inleddes på 80-talet! Stödet för en skattefinansierad sysselsättningspolitik har ökat mellan 2002 och 2010.

Det sistnämnda är särskilt intressant eftersom de flesta är överens om att Moderaterna vann valet 2006 på arbetslöshetsfrågan. En del har tolkat den borgerliga dominansen under senare år som att allt fler nu ser arbetslöshet som ett individuellt problem. Men så enkelt verkar det inte vara, om man får tro Umeåsociologens siffror.

Som Stefan Svallfors själv uttryckte det handlar det om ”de platta kurvornas estetik”. Linjerna som visar svenskarnas stöd för välfärdsstaten ligger som raka streck, högt uppe i graferna. Vänsterpolitik har folkets stöd. Det vore märkligt om det inte gick att vinna val på det.