Det verkar vara fritt fram att våldta

Den unga kvinnan blev våldtagen, det konstaterar också domstolen. Trots det frias mannen. Enligt hovrätten saknade mannen uppsåt och därför vill man inte fälla honom.

Hur kan det vara möjligt? Att å ena sidan komma fram till att det handlat om våldtäkt – men ändå inte straffa. ”Ett av de märkligaste domskäl jag läst på länge” kommenterar advokaten och specialisten på brottsoffer, Elisabeth Massi Fritz.

I sammanhanget kan det vara värt att påminna om att kvinnan har gjort många ”rätt”, som vår krönikör Torun Carrfors skrivit om tidigare. Hon har protestrat. Hon har inte haft samlag med mannen tidigare. Vittnen har sett henne i upprivet tillstånd efter våldtäkten. Kvinnan undersöks också av läkare innan hon duschat.

Ändå räcker inte det. Och det är bara en i raden av friande domar. Sex pojkar som frias för gruppvåldtäkt mot en 15-årig tjej. Fosterpappan som trots spermabevis frias från våldtäkt på en sjuttonåring. En man som erkänner våldtäkt på facebook – men målet går inte ens till åtal.

Det verkar som att det i praktiken är fritt fram att våldta – bara du efteråt hävdar att de protester du möjligtvis råkade höra var ett kinky inslag i akten.

Jag tror att de flesta av oss är överens om att rådande lagstiftning inte fungerar. Men personligen börjar jag tvivla på att det räcker med att kräva samtyckeslagstiftning.

Efter domen i tingsrätten fick domaren frågan vad han tycker om medierapporteringen. Han svarade att den gör honom rädd, att ”det är ingen som talar för honom i det här läget. Det handlar bara om vad hon drabbats av. Han har också drabbats.”

Ursäkta, men det var alltså kvinnan som blev våldtagen. Det är hennes smärta, hennes utsatthet, hennes helvete. Med sådana domare, vad spelar det då för roll vad vi har för lagstiftning? Att hovrätten fortsatte på den inslagna vägen visar bara att lagstiftningen inte håller måttet.

Det råder en fullkomlig rättsröta och vi behöver en haverikommission.