Svensk valrörelse och inställning i EU-politiken, frihandelsavtal och varför den sociala pelaren ses som ett hot. Det tas upp i samtalet mellan Per Hilmersson, internationell chef på TCO och Ylva Nilsson, frilansjournalist och tidigare korrespondent i Bryssel.
Den svenska valrörelsen inför valet till Europaparlamentet 26 maj väntas bli både lik och olik tidigare EU-valrörelser.
– Det är första valrörelsen där vi inte har något parti som driver utträde ur EU, så jag ser fram emot en mer positiv valrörelse. Det är också första valrörelsen där man pratar om EU:s värderingar, säger Per Hilmersson.
Ylva Nilsson känner igen den debatt som vissa partier vill sätta på agendan nu, om att begränsa EU:s makt.
– Så fort vi lämnade debatten om ja eller nej till EU, gick i stort sett samtliga partier över till att driva att vi ska begränsa EU.
Ylva Nilsson kom nyligen ut med boken Så förs svensk EU-politik – med ett tvärsäkert kanske där huvudtesen är att Sverige drivs av en ryggmärgsreflex att säga nej till de flesta nya initiativ på EU-nivå – ofta utan några begripliga motiv – och sedan kan mjukna upp när ett visst förslag ändå väntas gå igenom.
– Det är inte en hållning som leder till inflytande i Bryssel.
Bakgrunden till den här inställningen spårar hon till andra världskriget, och hur Sverige stod i princip utanför konflikten.
– Vi kom ur kriget hela och oskadda och var rätt stolta över det. Vi har den här attityden med oss, att vi klarar oss bra själva, säger Ylva Nilsson.
Som ett väldigt välorganiserat land har Sverige mycket att vara stolta över, men vår självrättfärdighet är inte berättigad på många områden.
– Svenska myndigheter är totalt inkapabla att hantera it-säkerhet. Det är också skrämmande att se att Finansinspektionen är fullständigt blind inför att svenska banker jobbar efter profittanken. Det är som att vår gemensamma självbild att allt är gott i Sverige också präglar det myndigheter gör.
Sverige har haft en bundsförvant i Storbritannien, som också ofta är skeptiska till att ta steg mot mer EU-samarbete. När Storbritannien nu är på väg att lämna EU kommer Sverige stå mer ensamma i att driva sin linje gentemot Bryssel.
– Jag önskar att Sverige kunde bli lite mer visionärt och ta Storbritanniens roll i försvaret av frihandel, konkurrenskraft och en moderat budgetpolitik. Det tror jag behövs. för annars kommer Storbritannien skapa ett hål som någon annan kommer att fylla, säger Per Hilmersson.
Enligt Ylva Nilsson ställer dagens omfattande frihandelsavtal, som omfattar fler gemensamma regler exempelvis kring tvistelösning mellan företag och stater, ställer helt nya frågor på spel. Då måste Sverige argumentera bättre för sin frihandelsvänliga linje, än man gör i dag.
– Att bara gå runt och vara frihandelstaliban, som Sverige kallas i Bryssel, räcker inte.
TCO menar att de och andra fackliga organisationer har bidragit till viktiga förändringar i nyligen eller pågående frihandelsförhandlingar.
– När det gäller till exempel Ceta var svensk fackföreningsrörelse väldigt framgångsrik i att få in skrivningar om att det här inte får underminera kollektivavtalen och arbetstagares rättigheter. Vi ser också frihandelsavtalen som ett verktyg att skapa en mer rättvis globalisering, säger Per Hilmersson.
Men han tror också att Sverige kan behöva bli bättre på att driva andra initiativ som kan kompensera för frihandelsavtal som kan slå negativt mot arbetstagare.
– Sverige sa nej till att upprätta en globaliseringsfond, men vi har själva använt den senare.
– Vi i LO, TCO och Saco har föreslagit att EU borde stötta medlemsstater i att bygga upp strukturer för omställning, det kan handla om till exempel experter och kunskapsutbyte, säger Per Hilmersson.
Lyssna på hela avsnittet på länken nedanför och följ oss på Spotify, Soundcloud eller andra poddplattformar!
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
