Facktillhörighet ska inte avgöra rätt till heltid

Heltidsjobb saknar skydd i lagen, säger AD i en ny dom. Därmed kan arbetsgivarna strunta i turordningsreglerna när de hyvlar bort tid. Nu behöver lagen skrivas om.

Den känns i hela kroppen, otryggheten. Som ett träd som ryckts upp med rötterna, säger en av de anställda på Coop i Örebro, som tappade timmar och tusentals kronor i lön när hennes heltidstjänst gjordes om till deltid.

Det har gått nästan två år från den där lappen på bordet i personalrummet på Coop-Forum i Örebro till onsdagens dom i Arbetsdomstolen.

En dom som säger att det är okej, enligt anställningsskyddslagen, att sänka arbetstiden för anställda utan hänsyn till turordningsreglerna, dvs att fler år på arbetsplatsen ger bättre skydd En heltid är inte reglerad enligt anställningsskyddslagen utan timmarna kan plockas bort och även delas ut till andra med kortare anställningstid.

I februari förra året tvingades majoriteten av de fast anställda på Coop Forum i Örebro att gå ner till mellan 25 och 30 timmar i veckan. Från en dagen till nästa tappade de tusenlappar i månadsinkomst. Ingen hänsyn togs till antal arbetade år och ingen uppsägningslön gavs. Handels tog frågan till Arbetsdomstolen i slutet av året och förlorade.

AD-domen från den 30 november, väntas få konsekvenser för alla anställda i handeln, liksom för en rad andra kvinnodominerade branscher, där timanställningar och deltider dominerar.

De anställda är chockade. De glömmer inte den där listan på bordet, de tio minuterna på chefens kontor, skriv på om du vill behålla jobbet. Att påskriften skedde under protest spelade ingen roll.

»Det känns skit, som om fötterna ryckts undan. Jag fattar det inte. De. Vi känner oss helt tomma. Vi förlorade på alla punkter«, säger Malin Bergvall i Handelsnytt. Hon är ombudsman på Handels i Örebro och den som först drev fallet.

Deltid, visstid, hyvling av arbetstider är i hög grad kopplat till kvinnodominerade LO-yrken. Varje månad, varje vecka, varje dag jagar Handels medlemmar extra timmar för försörjning, som konsekvens av arbetsgivarnas absurda strategi: Anställda behandlas som lagervaror att beställa just-in-time.

Visstidseländet var uppe på LO-kongressen i våras, som också tog beslut om att kräva att tillsvidareanställning skulle vara den enda anställningsformen.

Men nu visar det sig alltså att även dessa, så kallade fasta jobb, ger de anställda ett väldigt dåligt skydd. Det bör politiker som värnar jämlikhet och jämställdhet ta på allvar.

I paragrafernas värld har AD tolkat anställningsskyddslagen som att den använts korrekt och att det inte föreligger någon skyldighet att fördela lediga arbeten mellan arbetstagarna i turordning.. Tolkningen har även stöd i tidigare, liknande domar.

Ewa Edström, ordinarie ersättare i domstolen från Fastighetsanställdas förbund var dock av en annan, skiljaktig, mening. Hon anser bland annat att det faktum att de anställda skulle utföra samma arbetsuppgifter som innan, visar att deras befintliga anställningar omreglerats, inte att de fått nya arbeten. Hon anser inte heller att deras ställningstagande var frivilligt, när de hotades att förlora jobbet om de inte skrev på.

Hennes tolkning är egentligen den enda rimliga. Anställningsskyddslagen ska vara ett skydd för de anställda och en tillsvidareanställning ska inte vara ett legobygge. Den som går från heltid till deltid via arbetsbrist måste åtminstone veta att lagens turordning gäller för hela arbetstiden. Annars har alla på svensk arbetsmarknad ett mycket sämre anställningsskydd än vad de trott.

Domen kommer troligen mötas med krav på att kollektivavtalen ska kompensera för det dåliga skyddet av heltider i Las och de kraven kommer sannolikt i kommande avtalsrörelse. Handels och Transport har redan flaggat för avtalsvägen som ett alternativ när lagen inte ger skydd.

Men det kan bara bädda för nya orättvisor om facktillhörighet ska avgöra hur trygg heltiden ska vara. Lagen om anställningsskydd ska ge de anställda skydd. Det gör den inte längre. Därför måste den ses över och ändras.