Under sina åtta år vid makten har alliansen lagt miljardbelopp på i bästa fall verkningslösa reformer. Här är fem anledningar till att alliansen bör be svenska folket om ursäkt.
Lägre arbetsgivaravgifter, jämställdhetsbonus och etableringslotsar. Alliansen har under sina åtta år i Rosenbads korridorer genomfört reformer som i bästa fall kan anses misslyckade.
Här är fem anledningar till att alliansen bör krypa till korset.
1. Lägre arbetsgivaravgifter för unga ökar ungas anställningsbarhet.
För sju år sedan sänktes arbetsgivaravgiften för unga för att minska ungdomsarbetslösheten och öka ungas anställningsbarhet. Trots svaga bevis för att reformen fyllde sitt syfte ville alliansen sänka avgifterna ytterligare, vilket de fick igenom när den nuvarande regeringens budget föll.
Löfven trotsade beslutet och reformens ivrigaste förespråkare Annie Lööf var rasande. I veckan visade Handels rapport “Sju svåra år” att subventionen inte har haft någon effekt. Andelen unga i handeln har i stället minskat med 7,1 procentenheter i partihandeln och 2 procentenheter i detaljhandeln. Handels chefsekonom sa att han hellre sett att de 18 miljarderna gick till 40 000 heltidsjobb inom offentlig sektor.
2. En bortre parentes i sjukförsäkringen ger sjuka incitament för att jobba.
Envist hävdade alliansregeringen att en bortre gräns i sjukförsäkringen skulle göra de sjuka friska och arbetsföra. Fler personer har dock inte börjat arbeta. I stället har 86 000 personer utförsäkrats sedan 2008 och sjuktalen är tillbaka på samma nivå som innan reformen infördes.
Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som presenterades i början av mars har kommit fram till att den bortre gränsen nu ska slopas. Den sjukskrivna ska i stället mötas av tidigare insatser från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
3. Etableringslotsar ska hjälpa nyanlända att komma in i det svenska samhället.
I slutet av 2010 introducerade alliansen etableringslotsar. På uppdrag av arbetsförmedlingen skulle de hjälpa nyanlända ut i det svenska samhället. Till exempel vara behjälplig med praktiska frågor och i myndighetskontakter. Ett provisionssystem upprättades, där lotsarna fick olika belopp beroende på hur väl de lyckades med den nyanlända.
I februari sa Arbetsförmedlingen upp alla avtal med lotsarna med omedelbar verkan då myndigheten sett en påtaglig ökning av klagomål från arbetssökande och indikationer på olika former av oseriös och brottslig verksamhet, som bedrägeri, mutor, utpressning och försäljning av folkbokföringsadresser. Enligt Expressen kan den brottsliga verksamheten även ha inneburit rekrytering till IS.
4. Ta bort högskolebehörigheten för att fler ska klara gymnasiet.
Folkpartiledaren Jan Björklund var den ivrigaste förespråkaren för att ta bort högskolebehörigheten när yrkesprogrammen gjordes om år 2011. Hypotesen var att alla inte är teoretiker och om yrkeseleverna inte behöver läsa lika mycket svenska, matte och engelska, kommer fler att gå ut gymnasiet.
Planen höll dock inte. Nu har den första årskullen gått igenom den nya gymnasieskolan och andelen elever som inte går ut gymnasiet är lika stor som tidigare. Skillnaden är att denna kull yrkeselever inte får läsa på högskola.
5. Jämställdhetsbonus för ett mer jämställt uttag av föräldradagarna.
Alliansregeringen la mellan år 2008 och 2013 hela 746 miljoner kronor på jämställdhetsbonus för att öka pappors uttag av föräldradagarna. Sedan bonusen infördes har andelen dock legat kvar på samma nivå som innan. Samtidigt visar Försäkringskassans undersökning att bara fyra procent av föräldrarna påverkades av jämställdhetsbonusen när de delar upp föräldradagarna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
