Framtidskontraktet – ett blivande valmanifest?

I morse bjöd Socialdemokraterna på frukost. Platsen var det nya och relativt trendiga hotellet Grand Central, ämnet var ett ”Framtidskontrakt” som anger politiska prioriteringar inför S-kongressen i Göteborg om två månader. Dagens Arena har redan publicerat en nyhetsartikel om framtidskontraktet som du hittar här. Här följer en mer analytisk kommentar i tre punkter.

1. Socialdemokraterna och Stefan Löfven har tidigare försökt muta in begreppet ”framtid”. Det är ingen dålig idé eftersom: a) val handlar om framtiden, b) S framstår som lite mossigt, c) S har trots allt en hel del reformförslag som kan underbygga bilden av ett parti för framtiden (tänk utbildning och forskning – hör Stefan Löfven tala om Higgs partikel och innovationsråd).

Att skriva ett kontrakt med väljarna är ingen ny tanke. USA:s republikaner gjorde det med mycket stor framgång inför kongressvalen 1994 med det av Larry Hunter skrivna dokumentet ”Contract with America”. Republikanerna vann kontroll över kongressens båda hus för första gången sedan 1953.

Problemet för S är att journalisterna inne på Grand Central är väl medvetna om ambitionen att vinna manteln som framtidens parti – men för väljarna som gick förbi utanför på Vasagatan är det ingen välkänd självklarhet. Därför ska det bli intressant att se hur och om S fortsätter att tjata om den nya framtidsbild som Löfven försöker ge S. Politik är inte bara att vilja, utan även att tjata.

I valrörelsens slutspurt brukar S alltid släppa ett valmanifest. Gissning från läktaren: Valmanifestet slopas till förmån för ”Ett framtidskontrakt” med de svenska väljarna. Som det brukar heta: Kom ihåg var du läste det först etc.

2. Visst, det var inte så många nyheter i ”Framtidskontraktet”. Det påtalades högljutt och besviket av KG Bergström under pressträffen. Tyvärr säger det mycket om vår tid. De tre första avsnitten handlar visserligen om de välkända grundfrågorna jobb, skola och utbildning, samt välfärd. Men sedan följer ett avsnitt om klimat och miljö, och därefter nästan fyra sidor med rubriken ”En rättvis värld är möjlig”.

S kommer inte vinna valet på två avsnitt om klimatet och världen. Men det är ytterst välkommet att dessa två livsviktiga – i ordets rätta bemärkelse – perspektiv fanns med. Vi får hoppas på en fortsättning över kongressen och in i valrörelsen. Avsnitten kändes som en välkommen fläkt i den inrikespolitiska ankdammen. Politik är mer än bara jobb i Sverige.

3. Under S-kongressen i Malmö 2005 var frågan om individualiserad föräldraförsäkring het. Redan innan ombuden fick säga sitt berättade Göran Persson för några reportrar att det inte skulle bli någon ytterligare kvotering. Respekten för den sittande statsministern Göran Persson och partiledningen var grundmurad, frågan avgjordes på förhand.

I samband med pressträffen i morse var Löfvens budskap följande. En diskussion om hur uttaget av föräldraledighet ska bli mer jämställt ska inledas, men det finns inte ”något förslag på kvotering under nästa mandatperiod” (citat ur artikel i SvD).

Det har gått åtta år sedan kongressen i Malmö. Att det är dags att dela föräldraförsäkringen i åtminstone tre delar är en självklar och viktig fråga för många socialdemokrater. Frågan har sprängkraft inför kongressen i Göteborg – och den nya partiledningen inger nog inte samma respekt som kretsen kring en statsminister gjorde när den röt ifrån 2005.

Ett nederlag för Stefan Löfven i den centrala frågan om vinst i välfärden skulle undergräva hans auktoritet på ett mycket allvarligt sätt. Kanske väljer ombuden en annan strid, förslagsvis om föräldraförsäkringen? Redan i dag bloggar en sittande riksdagsledamot om sitt missnöje med Löfvens linje. Och även om den nya partiledningens yttersta ledarskikt kallas för den ”fantastiska fyran” (Stefan Löfven, Mikael Damberg, Magdalena Andersson, Carin Jämtin) så åtnjuter den inte samma skräckblandade respekt som på Perssons tid.

Fortsättning följer på S-kongressen i Göteborg.