Hela Skogsstyrelsens intervju med fas 3:aren Åsa Waldén

Här kan du läsa en transkribering av relevanta delar av intervjun med fas 3-deltagaren Åsa Waldén på den statliga förvaltningsmyndigheten Skogsstyrelsen i Borås den 30 januari 2012. Vi har utelämnat delar som inte är relevanta i sammanhanget: Till exempel personliga detaljer, fritidsintressen och allmänt kallprat. Intervjun pågick i cirka en timme och fem minuter.

Teckenförklaring:
Å = Åse Waldén, deltagare i fas 3.
B = Bo Hultgren, distriktschef på Skogsstyrelsen i Borås.
M = Mikael, visstidsanställd på Skogsstyrelsen i Borås. Före detta praktikant från Arbetsförmedlingen.

B: Jaha, välkommen! Det är en praktiktjänst det handlar om, om jag förstått det hela rätt. Och det är… Är det jobb fas 3, eller?
Å: Ja, precis…
B: Jag uppfattade det som att det var det. Skulle bara stämma av att vi pratar om samma sak.
B: Har det sagts någonting om tid, intervall, lång eller kort?
Å: Den här [namn borttaget] som jag haft. Hon pratar ju om två år men det tycker jag är lite lång tid.
B: Så lång tid brukar vi aldrig skriva på.
Å: Nä, så jag sa det att max ett år. Egentligen sa jag att max sex månader annars. Ni kanske behöver annat folk och jag kanske ska vidare?
B: Normalen är att det är kortare perioder. Upp till sex månader. Så två tre månader. Vi har ju inte jättestor verksamhet för det här. Vi har ju en samverkan med Arbetsförmedlingen att ha några platser för praktik. Och då har vi det två former kan man säga.
B: Ett arbetslag som jobbar i Ulricehamn. Och då är det ju fysiskt arbete. De är ute i skogen i princip.
Å: Ja…
B: Se inte orolig ut. Det är inte det det handlar om här, haha.
Å: Nä, hon sa att det skulle vara på kontoret som en administratörstjänst…
B: Ja.
Å: … så det hoppas jag verkligen inte att det blir skogsröjning.
B: Nej. Och den andra är här inne där vi har några platser rullande på praktik då.

Paus.

B: Lite administration, mest telemarketing kan man kalla det för Mikael, eller vad säger vi?
M: Ja. Absolut. Ringa upp…
B: Det är det Mikael jobbar med mest i dag. Sälja in eller ge information om landsbygdsprogrammet som vi har. Det är ett EU-finansierat utbildnings- och rådgivnings… ja det är ett antal projekt som ser lite olika ut. Så det mycket sånt. Sen kan det vara lite administrationsbitar, hjälpa till lite här och var.
Å: Är det ekonomi och sånt också eller är det bara…
B: I dagsläget har det inte varit mycket ekonomi. Nej. Jag ser att du har lite ekonomiutbildningar.
Å: Ja, precis.
B: Du har jobbat med det lite grann också.
Å: Ja, jag hann ju jobba några år med det så att.
B: Vi får se, vi kan ju stoppa in något sånt också och se om det funkar.

Paus.

B: Lite administration i kursprogram och annat är det ju. Boka upp…
M: Boka upp för möten och träffar och seminarier och…
Å: Det är för de här skogsägarna då?
M: Ja. Vi tar kontakt med de och berättar hur förträffliga kurserna är och mötena. Försöker få dem att bli aktiva och komma. Och det gör de faktiskt.
B: Mm.
M: Det är faktiskt under den tiden jag har suttit och ringt markägarna så är det under den tiden bara två stycken som har varit tjuriga och liksom direkt avvisande.
Å: Okej.
M: Och jag har ringt många tusen samtal. Så det är väldigt trevligt. Man kommer i kontakt med väldigt mycket folk.
Å: Är det ni som har kurserna eller hyr ni in folk som har kurserna?
B: Ja, det är lite blandat kan man säga. Vi ordnar alltihop, men sen kan vi ha in externa föreläsare som… Vi har haft Per Holmgren på ett seminarium i Göteborg. Metrologen. Prata klimat. På det seminariet så var det ytterligare, ja, det var väl en rikskändis i skogliga kretsar och några av våra centrala specialister. Så att det är lite blandat. Ibland är det vi själva som går ut med enkel rådgivning, en konsulent, en markägare. Ibland samlar vi ihop till lite mer och ibland är det mer spektakulärt.
Å: Har ni egna lokaler, eller hyr ni?
B: Både och. Vi har varit i Universeum och vikingamuseet i Alö och lite sånt. Och en del kurser har varit här nere i sammanträdesrummet. Ibland är det på någon bygdegård. Väldigt varierat. Bussturer, båtturer och lite av varje. Så det är brett.
Å: Jaha, där ser man.
B: Vi kan väl säga lite grann om arbetsplatsen här då då. Jag är distriktschef och vi har tre kontor för närvarande. Göteborgs distrikt då. Här i Borås, ett i Göteborg och ett i Svenljunga. Det i Svenljunga stänger vi nu. Så det kommer flytta in sex personer hit. Då blir vi cirkus 35 pers här i Borås.

[Berättar lite mer specifikt om de olika tjänsterna]

Å: Är det fler här som kommer från Arbetsförmedlingen som är skickade eller?
B: Mikael började så men har nu en visstidsanställning. Fortsätter och jobbar med ungefär samma saker. Det har gått så jävla bra att vi sa, nä, vi kan inte vara utan Mikael. Så han får… Vi sa det att… Detta är inte en normal verksamhet som vi har. Men Mikael och company har visa att den är så jäkla värdefull så att vi ska åtminstone ett tag testa och satsa pengar på det. I form av en tjänst då. Det är vi nog ensamma om i hela Sverige på Skogsstyrelsen. Men det har gått jäkligt bra alltså och det visar att… Praktik får ju inte vara riktiga tjänster, men samtidigt kan man ju via att… att… öppna för bra idéer och skapa mervärden på en arbetsplats. Via praktiken faktiskt komma fram till, som i det här fallet, att den typen av tjänst är så jäkla värdefull så att man gör en riktig tjänst av den. Och det är ju rätt spännande, tycker jag då i alla fall.
M: Ja, vad tror du jag tycker då?

Skratt.

B: Det är ju det som händer. Dels kan vi se att här är faktiskt ett riktigt behov som vi har och utveckla någonting. Det traditionella är ju annars att vi söker upp skogsägaren och skickar ut en annons eller möjligen ett papper i brevlådan men, jag menar, hur mycket papper får man inte i brevlådan? Hur mycket tittar man i tidningarna? Skogsägarna är inte annorlunda. Vi har haft jättesvårt…
Å: Få ut informationen då…
B: … trots att vi har gratis utbildningar att få nån att nappa på dem. Och då har det visat sig att den informationen som kommer ut direkt då är otroligt värdefull. Så det har varit riktigt kul på det sättet. Och sen vi började med detta har vi bäst resultat i landet när det gäller landsbygdsprogrammet. Flest deltagare på träffar och hela den här biten. Vi har fått en jäkla snurr på den.
Å: Planerar ni få in fler nu ifrån fas 3 så att ni får ytterligare lite schvung på det hela?
B: Det blir ju så, har du visat att du kan en gång så höjs ju förväntningarna.

Paus.

B: Så det är kul, jag tycker det är riktigt roligt. Vi har dessutom den distriktshemsida i landet som flest besök och det är också att vi jobbat aktivt med nyhetsbrev då. Och där är det ju samma sak, där plockar vi in e-postadresser från skogsägarna när vi ändå ringer dem. Så vi har en rätt stor lista på skogsägare som får kontinuerliga nyhetsbrev och de blir de intresserade och tycker det vi håller på med… att det finns information på hemsidan och börjar använda den. Så det är skoj.
B: Det är lite om oss. Vi kan ju också säga att vi jobbar med, en stor del är utbildning och rådgivning. Både till skogsägare men också till skogsbruket och proffsen. Lite grann till allmänhet, inte mycket men lite. Vi har jobbat lite med skogen i skolan. Där vi lär ut viss pedagogik till lärare att använda skogen i skolan och till aktiviteter överhuvudtaget. Sen har vi skogsvårdslag och miljöbalk som vi är tillsynsmyndighet över då. Så vi kollar upp hur lagen efterföljs. Och sen har vi inventeringar och uppföljningar. Vi rapporterar till regeringen, hur ser det egentligen ut i svenskt skogsbruk.

Paus.

B: Så att, jag har min regionchef här nere. Sen har vi en generaldirektör i Jönköping och sen har vi lantbruksdepartementet då med Eskil Erlandsson. Så så ser chefskedjan ut. Så min högste chef är… egentligen riksdagen då, eller regeringen och Eskil och sen blir det generaldirektör och regionchef. Så att, ganska platt organisation tycker jag. Och sen de som jobbar på distriktet är det jag som är chef. Det finns inga andra hierarkier.
B: Men det är en ganska platt organisation. Det tycker vi är bra. För då kommer det ganska direkt ut.
Å: Ja, det går ju snabbare än om man ska en massa olika vägar.
B: Ja, precis.

Paus

B: Ska du berätta lite om dig? Jag har fått lite på papper.
Å: Du har fått lite på papper? Ja, jag vet ju inte vad är du har fått ifrån Arbetsförmedlingen?
B: Det är den presentationen jag antar att du har registrerat själv.
Å: Jaha, det är möjligt att jag har gjort. Det är nog det de har i sina datorer.

[Åse berättar om sig själv, sin familj, sitt boende och fritidsintressen]

B: Jobben och sånt? Vad har du trivts med? Du har jobbat en del med barnomsorg och högskolevakt och lite av varje.
Å: Ja, precis, det är ju det jag har nu. Mina timanställningar. Så tentamensvakt har jag varit sen -88. Men då var det mer sporadiskt mellan -88 och -03. Då var det i stort sett bara bibliotekshögskolan som anlitade mig då. Men från -03 har det varit ganska mycket. Mellan -03 och -07 så var det ungefär en 35-40 procentig tjänst egentligen. Om man hade sett det som en riktig tjänst. Får så många timmar gjorde jag.
M: Är det någon speciell utbildning för det?
Å: Nej, det är det inte. Men däremot är det vissa utav oss som fått utbildning under tiden. Teamutbildningar och sånt som man har fått gå på. Men nu är det några år sen de hade den senaste. De vakter som bara varit där ett till tre år, de har inge utbildning då. Däremot har man stormöten varje år, och där tas det upp frågeställningar som kommit upp under året. Då är det oftast e som ställer frågor och de får man svara så gått det går. Det är ju mycket hur man går tillväga vid fusk och hur man ska ta studenterna och så vidare för det är ju… Vissa är väldigt nervösa och är sura och griniga på grund av det. Andra är väldigt virriga och så finns det såna som är kolugna och kommer liksom direkt från sängen och vart uppe hela natten och läst. Så det finns olika, vissa reagerar då när man säger någonting, de blir jättearga och säger det att, jag väntar på dig ikväll vid bilen, ungefär. För då ska du få. Medan andra är snälla och lydiga och gör precis som man säger. Sen får man ju vara beredd på det mesta. Vad som helst kan hända. Jag har fått ta hand om sådana som har svimmat på grund av allergichocker. Nu i höstas fick jag ringa n ambulans för då var det en som fick ett krampanfall, typ ett ep-anfall. Så man ska inte… Många tror att det bara är att gå dit och sätta sig och titta på dem i stort sett. Men det är det inte riktigt. Och sen ska man ju också kunna ta det här att, nu har du gjort någonting du inte får och då är jag tvungen att skriva upp det och skicka det vidare. Och då är det också så här du vet, min mamma skulle bli så olycklig, du får inte.
B: Hur mycket jobbar du på det nu?
Å: Ja, det är olika. Jag har inte räknat på hur mycket det är nu, men jag brukar ligga på mellan 350 och 400 timmar om året. Sen har jag då, som sagt var, en timanställning till och det är inom Borås stad. Inom barnomsorgen då. Och det är ju allt ifrån småbarn från 6 månader och så upp till de går i tredje fjärde klass då.
B: Men är det, ringer de in dig på timmar då? Är det nån slags pool då eller?
Å: Ja, det är en vikariepool inom Borås stad.
B: Okej.

[Åse berättar om de förskolor hon brukar vikariera]

B: Men, eh, hur mycket är det? I tid?
Å: Jag har faktiskt inte räknat ut hur mycket det är för det är så olika. Jag har haft en omgång -03, -04 och sen började jag ju en gång till här i mars 2010. Så nu vet jag inte. Ena månaden kan det vara, säg hundra timmar, och nästa månad kan det vara tio timmar. Man vet ju aldrig. För det beror ju precis på. Oftast är det också, om man kommer in på ett ställe, så är det, ju fler ställen du kommer in på och de tycker att de funkar bra så får du ju större chans då då.

Paus.

B: Men du, vad ska jag säga, klassas ändå som arbetslös och ska gå den här jobbpraktiken?
Å: Ja, det gör jag eftersom jag söker jobb på heltid och detta är ju bara timanställningar så det är ju ingen fast anställning.
B: Just det. Men då funkar det så att du går praktiken och när du får timanställningar så får du ta dem då?
Å: Ja, jobb går ju alltid före. För jag har en fråga till er här då, hur ni såg på det här med timanställningarna och hur vi ska gå tillväga med det för att de kan ju ringa till exempel, har jag tur så ringer de dagen innan. Men många gånger ringer de ju samma morgon. Och då är det ju inte säkert att jag då, jag kanske är på gång att åka in till stan då i såna fall om jag får den här platsen. Då måste jag ju kunna ringa i såna fall och säga att jag inte kommer och sen då hur man gör, med tanke på, ni får ju pengar för mig de dagarna jag är här har jag förstått. Vad ni då säger om jag ska komma, om det bara är en timme, innan jag ska iväg till nästa ställe så att säga? För jag kanske bara hinner vara här en halvtimme om jag har otur, eller hur man nu ska se på det dårå, innan jag ska iväg till nästa ställe. Och likadant att man måste vara medveten då att kommer jag hit om vi börjar klockan åtta eller vad ni nu har för arbetstider här, så kanske jag måste gå klockan tio igen och så kanske jag inte kommer mer den dan. Eller också att någon dag är jag här mellan klockan åtta och klockan tolv och sen så ger jag mig av.

Paus.

B: Jo, nämen jag förstår. Det är ju nåt vi får diskutera hur… Det är väl inte i första hand hur…
Å: För det är ju barnomsorgen där som är så svår för att högskolan, de får jag ju oftast veta minst två dagar innan. De har sagt att man ska ha fem dagar innan, men det stämmer inte riktigt. Jag är glad om jag får två dagar innan där. Men som sagt var så, barnomsorgen där är det mer vanligt att de ringer samma morgon. Och de kan alltså ringa redan klockan sex om det är så och fråga, kan du vara där om en halvtimme? Och jag vet inte när ni öppnar här?
B: Halv sex är ingen här kan jag säga.
Å: Det är det inte nej.
B: Det är det inte. Sju brukar väl den första ramla in.
Å: För, det flesta dagis öppnar klockan sex.
B: Just det. Det handlar väl om att folk ringer in sjuk.
Å: Ja, precis. Och sen så är det ju alltid så att kan du vara här om en halvtimme? Och då är det ju beroende var det är någonstans. Hur lång sträcka jag har att köra. Och hur snabbt jag kan bli färdig och lämna mitt eget barn på dagis.
B: Nä, det jag ser mer är, hur ställer man dig i relation till någon annan egentligen om, om vi upplåter en plats här?
Å: Ja, precis.
B: Om den handlar om trettio procent på en månad, som det kanske blir, ska det vägas i förhållande till någon som kan vara här hundra procent.
Å: Ja, precis.
B: Både utifrån vårt sätt att se det att släppa ett arbetsrum och en arbetsplats, telefon och hela den biten då. Men också ur Arbetsförmedlingens synpunkt. Det är litegrann de som viktar det här också, vilka har störst behov egentligen? Så det är ju något vi får avgöra med de då.
Å: Hur många är det som de har skickat hit?
B: Här inne har vi varit som flest tre åt gången då. Som jobbat med det här. Det är väl max, jag tror inte vi ska vara mer än tre som håller på med det här. Det finns ett visst intresse från andra distrikt att få viss hjälp av oss också. Så att vi ringer lite åt de också. Men det är väl där någonstans som vi har plats för också.

Paus.

Å: Är det bara du Mikael som har fått anställning efter eller är det fler? Har ni haft fler som fått anställning, hur stor är chansen att få en anställning? Om ser till min del också, som inte kan vara här varje dag.
B: I procent så är ni en stor del som faktiskt fått nån form av anställning på det här sättet. För om vi säger [namn borttaget] som just nu är sjukskriven. Vi har rätt mycket sjukskrivningar just precis nu. Annars är det ganska ovanligt hos oss. [Personliga detaljer samt namn borttaget]. Hon kom ju in via detta och sen blev det en tjänst ledig och den fick hon en visstidsanställning på då. Så blev hon sjuk och nu har en annan en visstidsanställning, [namn borttaget], på den tjänsten. Som vikarie för [namn borttaget] kan man säga då. Nu funderar vi på att förändra, eller vi tänker förändra den till en annan form av tjänst då va. Ute med rekrytering på det just nu då. Så vi kan säga att [två personers namn borttagna] och du [Mikael] har fått någon form av anställning här genom att komma in som praktikant. Och vi har haft inne ytterligare tre. Så det är ju femtio procent som har fått nån form av anställning. Vi har ju inte hållit på med detta så länge.

Paus.

Å: Men den tjänsten ni har ute nu, jag såg att ni hade en tjänst ute, är det ungefär de arbetsuppgifter som jag då ska göra också.
B: Nä, utan det är en kombinerad, man kan säga att det är en del av de arbetsuppgifter som [två namn borttagna] har gjort. Posthantering, vi har ju städ och sånt här, men sen är det ju sånt att hålla reda på varor, fylla på kaffe i maskinen, hålla ordning i köket, beställning av förbrukningsvaror, så att vi har kopieringspapper och allt sånt som behövs hemma. Lite allmänt servicejobb på kontoret kan man säga. Men sen har vi tänkt bredda den med lite mer uppgifter kring administrationen. Det kan vara bokningar, det kan vara upphandlingar, kontroll av avtal, det du varv inne på förut med frånvarohanteringen, det har vi inga bra lösningar på egentligen utan enligt rutin ska man ringa till närmsta chef och anmäla att man är sjuk då. Jag är förmodligen den som är minst anträffbar av alla medarbetare här. Ofta i möten på telefon eller tjänsteresa och så jag är svår att få tag i. Och det tycker jag är en riktigt dålig lösning att jag ska ta hand om den här frånvarobiten och tjänstledigheten, vi har många som jobbar deltid och inget riktigt bra system för att följa upp när tar tjänstledig period slut och påminna om det och se vad som händer härnäst och stämma av med de redovisningssystem som vi har. Det är rätt mycket sånt jobb som jag lägger mycket tid på i dag som jag skulle vilja, jag skulle vilja göra annat på den tiden helt enkelt. Träffa medarbetarna eller vara ute med skogsbruket. Så det är en ganska öppen bred tjänst egentligen som vi tittar på här. Som lite grann hänger på de som söker den hur den kommer att se ut. Ett jävla intresse. Det är över två hundra sökande.
Å: Jag är en bland dem.
B: Jag har inte ens vågat öppna det där.
M: Vilken gallringsprocess…
B: Ja, det är stackars [namn borttaget] som ska göra första gallringen här då. En personal och administratör i dag. Så det är så.

Å: Hur många är det som är kallade hit? Som jag nu.
B: För det här?
Å: Ja, för den här.
B: Det är bara du just nu.
Å: Det är bara jag just nu.
B: Jag har fått en lista på personer från Arbetsförmedlingen så att jag har väl en åtta namn till där tror jag som är intresserade. Men har inte hunnit, det har jag tänkt att jag skulle göra i januari, att kalla in och göra lite intervjuer och höra. Samtidigt tänkte jag att nu låter vi den här tjänsten rulla igenom också så får vi se var det landar. Ta det lite lugnt med det här. Men så fick jag mejlet här och förstod att jag nog måste ta tag i det här. Så att jag kan ge lite besked faktiskt.
Å: Jaja, precis.
B: Så vi börjar med dig.
Å: Jaha.

Paus.

B: Vad ser du framför dig? Vad har fått dig att anmäla intresse för Skogsstyrelsen? Och just den här praktiken?
Å: Ska jag vara riktigt ärlig så har jag inte haft en chans att säga någonting eller säga vare sig bu eller bä. För när jag var på Arbetsförmedlingen sist så var det bara…
B: Du ska dit…
Å: Du ska dit, ja. Jag har skickat din profil dit sa förmedlaren. Så jag var bara, jaha, sa jag bara då.
B: Hur känns det nu när du hör vad det handlar om? Är det intressant för dig eller hur ser du på det?
Å: … jaa. Jag trodde ju, hon sa att det var på kontoret och att det var administration i första hand då. Så det var ju lite annorlunda då när man lyssnar på er nu då.
B: Inte så mycket, du hade inte tänkt så mycket telefon?
Å: Nej, det var inte riktigt det. I mina öron så lät det ju mer som att man kulle sitta och pilla lite mer med papper då kanske.
B: Okej.
Å: För det är när jag hör administration så är det mer, ah, okej, kanske mejlkontakter och sköta kanske lite bokföring och plocka in papper och arkivera och lite. Det var vad jag trodde. Men sen så får man ju se då att jag, det vet man ju inte vad det innebär då egentligen förrän man har testat på det.
B: Nej… det känns intressant att testa på eller?
Å: Ja, det tycker jag.

Paus.

B: Din erfarenhet av telefoni? Om man säger?
Å: Min erfarenhet av telefoni, ja det är väl egentligen. Ja, den största erfarenheten det är ju på antagningsenheten då egentligen, där jag satt i några månader, -06 tror jag att jag var där. För då svarade jag ju i telefon. Då ringde jag inte ut, utan jag svarade då på frågor.
B: Det var elever som ringde och frågade.
Å: Precis, det var ju studenter som ringde och frågade hur man gick tillväga för och skicka in sina ansökningar och hur stor chans det fanns för lägenhet och studentboenden och lite sånt. Och det ringde även studenter utifrån då, andra länder, som man också fick svara på frågor. Och det kom upp folk och lämnade grejer, vissa hade glömt till exempel att skicka med en kopia på nån legitimation, någon hade glömt ett annat papper och så skulle man då leta upp det. Så det är väl den biten med telefoni som jag har.
B: Mm
Å: Sen så satt jag i och för sig en hel del i telefon när jag jobbade på Ensto, det här försäljningskontoret ute i Fristad. Sista tiden hade jag en utav de största kunderna där, jag hade Electrolux. Och Fagerhult.
B: Vad gör Ensto för någonting?
Å: Ensto är en väldigt stor koncern, en finsk koncern, så moderbolaget ligger ju i Finland. Sen har de ju utspritt i egentligen hela Europa. Olika kontor. Såna här försäljningskontor och fabriker.
B: De tillverkar?
Å: De tillverkar lite olika. Vissa då har vvs-grejer, andra har el-saker, en tredje håller på med flygplansdelar. Inte ens jag vet riktigt hur många delar de egentligen håller på med.
B: Men du jobbade som innesäljare då?
Å: Ja, sista tiden där så var jag innesäljare. Och sen så när jag satt där på kontoret, även om jag hade hand om ekonomi och löner till största delen, så tog jag även hand om de största kunder vi hade som hade innestående ordrar, som bara ändrade kvantiteten vecka från vecka. Så de hade löpande. De kunderna tog jag hand om då. Och de största var ju Fagerhult och sen så var det Electrolux.
B: Så det var mer ordermottagning än försäljning då?
Å: Ja, där var det ordermottagning. Sen var det ju så att jag fick ju följa med säljarna ut och träffade de här på plats. Man åkte ju iväg. Men annars så hade man många som ringde och frågade att, var är mina paket? De har inte kommit fram, de skulle vart här i dag. Och då var det ju mycket att man fick ha kontakt med chefer och Schenker och de här ställena. Olika, man hade tullen och… ja. Och sen så hade man alltid kontakt med Finland för det var ju där grejerna skickades ifrån. Så där var det ju ganska mycket telefonkontakt. Och sen likadant för ekonomins skulle, även om det var mycket mejlkontakter, så mellan kontoren i Sverige och Finland var det ändå så att man pratade med varandra i telefon också. Så att, jag fick ju åka iväg till Finland ibland också.

Paus.

B: Du gillar det sociala med folk?
Å: Ja, det tycker jag är roligt. Och det är väl därför jag har trivts ganska bra nu i barnomsorgen till exempel. Där träffar jag folk, och jag jobbade som klassmormor ett tag, gick en utbildning för det och gjorde min praktik då. Och det var ju också folk, dels lärare och dels barnen då.

[Åse berättar bland annat om sina fritidsintressen, samt en del kallprat]

B: Du din it-bit här då. Du har en hel del utbildning på it-sidan.
Å: Ja, men de är väldigt gamla.
B: Har du jobbat med det?
Å: De är väldigt gamla.
B: Ja, -96 var det rätt mycket där. Har du praktiserat nåt, eller, behärskar du Excel i dag? Eller hur ser det ut?
Å: Jag vet väl hur man lägger in saker i Excel, det vet jag, men att det är ingenting som jag jobbar med hemma.
B: Nej.
Å: Och absolut inte dagligen.
B: Nej.
Å: Utan det jag använder i dag, det är ju Word. När man sitter och skriver någonting. Och i viss mån Powerpoint.
B: Ja, jaja.
Å: Så mycket Excel är det ju inte. Det är ju mer om jag ska göra scheman eller någonting sånt…
B: Och räknar…
Å: … och räknar grejer.
B: Ja, yes, samtidigt är det ju inget jättekomplicerat program. Så det är ju… Men, men vi använder det lite granna. Om man ska in och greja lite med administrationen på ekonomisidan så är det mycket Excel.
Å: Okej.
B: Utöver de egna program vi har då.
Å: Ja, när man kommer in på de bitarna så brukar det ju vara specialprogram. Jag har ju jobbat mest med SPCS. Det heter ju Vista nuförtiden.
B: Jaha, ja. Det är bekant, men var gör man i Vista?
Å: Det finns ju, tror jag allt, höll jag på att säga i stort sett nuförtiden. När jag höll på då på Ensto så gick ju jag utbildning direkt på plats i Göteborg. Och då hette det ju SPCS. Och då var det ju lön. Men du kunde ju även få…
B: Det är typ bokföringsprogram…
Å: Ja, det är bokföringsprogram men du kan även få löneprogrammet eller också kunde du få då avskrivningar för inventarier och sånt också. Ett speciellt program för det.
B: Okej.

[Bo:s telefon ringer]

[Kallprat om byn Gingri]

B: Jaha, om… Vad pratar vi för tidsaspekter om du skulle köra igång det här? När kan du börja, i så fall?
Å: Jaa. När som egentligen. Det enda jag vet om är att jag jobbar nu den här… Nu ska vi se, jag jobbar i morgon och jag jobbar på onsdag och troligtvis på torsdag också, så den här veckan kanske är lite dum att börja med då.
B: Ja, nä, riktigt så bråttom har vi inte. Men annars är det i princip när som.
Å: Ja, det är det.
B: Med hänsyn till de andra timanställningarna.
Å: Ja, precis.
B: Du hade fått en ny arbetsförmedlare så jag på mejlen. [Namn borttaget] hette han tydligen.
M: Jag har haft han också en gång i tiden.
Å: Jag har också haft honom tidigare.
M: Och så pratade du om [namn borttaget] också hörde jag.
Å: Ja, jag har haft [namn borttaget].
M: [Namn borttaget]?
Å: Ja.
M: Men hon skulle väl ner till [ortsnamn borttaget] va?
B: Jaja, hon skulle börja där.
Å: Fråga inte mig. Hon sa att… hon ringde bara och sa att…
B: Ja, det är det beskedet jag har fått också. Att slippa pendla och jobba därnere.
Å. Ja, okej.

[Kallprat]

B: Okej, har du någon mer fråga till oss, att det här borde du veta?
Å: Näej. Ja, det är väl i sådana fall att eftersom ni nu har haft fas 3 innan, hur har ni gjort med den här söka jobb-biten.
B: Vi har inte haft någon fas 3 innan.
Å: Jaså, ni har inte haft fas 3 innan.
B: Utan här har bara varit så att säga enkel arbetspraktik då. Så du är den första som kommer in då, både med stöd från Arbetsförmedlingen som vi får och… det konceptet.
Å: Ja okej. Men oavsett om det var fas 3 eller praktik eller så, ni hade väl också på något sätt en överenskommelse för tid att söka jobb och så vidare?
B: Inte inskrivet i tidsschemat på det sättet som ni har, för där är det väl… en dag i veckan är det väl? Eller motsvarande tid?
Å: Ja, jag är inte riktigt…
B: Ja, det är ett visst antal timmar per vecka i alla fall.
Å: Okej.
M: Jag tror det var fyra?
B: Ja, ja, jamen fyra, så är det nog i arbetslagen. En halvdag i veckan, så är det. Så det är ju, vi som är anställda jobbar ju med förtroendearbetstid vilket innebär att man är ganska flexibel. Och det här är… Det är bättre att man är här på tider då det är lätt att få tag på folk egentligen. Så vill man förskjuta lite åt kvällshållet eller på nåt sätt…
Å: Ja, jag tänkte bara att man hade fredag eftermiddag eller måndag förmiddag eller måndag eftermiddag så att man bestämmer det i sådana fall så att man vet. För det är kanske lättare att sitta hemma i lugn och ro och skriva ansökningar i sådana fall.
B: Absolut, men det tycker jag. Det kommer vi överens om. Absolut.
Å: För jag vet [namn borttaget] hon sa det att, ni kan ju ta tio minuter om dagen. Men det kände jag mig inte riktigt bekväm med. Det hinner jag knappt inte gå in på de här olika jobbsajterna.
B: Nä, tio minuter om dagen blir ju inte riktigt den tiden vi har tänkt här heller så att. Men det är sånt jag stämmer av med [namn borttaget] om hur det ska vara.

Paus.

B: Har du någon fundering Mikael?
M: Nej, jag säger att det är väldigt trevligt… det är ett härligt gäng här… är det… det är roliga arbetsuppgifter… så jag kan rekommendera det.
Å: Jaha. Det låter ju bra. Nä, så att, jag brukar inte vara svår, jag brukar hoppa på det mesta.
B: Mm, jamen det känns ju att du är en öppen och lättpratad person.
Å: Ja, det är jag.
B: Och det är nästan en förutsättning för att kunna sälja någonting över telefon eller informera om någonting över telefon. Man ska ju ha lätt för sig att prata.
Å: Men läser ni från något papper eller har ni fått någon utbildning eller någonting så ni vet vad ni pratar om när ni säljer in det här.
M: Nä, från början fick jag lära mig att man skulle göra ett manus. Men det prövade jag litegrann men jag märkte att det blev oerhört stelt man liksom läser detta innantill och då blir man onaturlig i telefonen. Så det slutade jag med direkt. Man tar samtalet precis som det kommer. Det är det allra bästa.
B: Det där med manuset är ju för att… precis i början, om du inte är van eller om du är osäker. Det är någonting att hålla sig till. Det här ska jag prata om.
Å: Ja, precis.
B: Känner man sig säker och har lätt för att prata och lätt för att ta folk som Mikael säger eller har, då är det bara en belastning.
Å: Ja, det är ju lättare att prata från hjärtat. Men jag tänkte man måste ju ändå ha grunden så att man vet vad man pratar om.
B: Du måste ju veta vad det är för typ av kurs eller informationsdag eller vad det är för någonting. Det måste du ha med dig. Och det är ju som regel något utskick som vi haft innan eller något informationsblad som vi har, det här kommer vi att ha nu framöver, är du intresserad av det. Sen är det ju det allmänna här med nyhetsbrevet och så och om man är intresserad av att följa våran hemsida och få nyheter. Vi har nåt som heter mina sidor som man kan logga in och ha sin egen internetplats som skogsägare med tillgång till en massa data. Och där man kan göra beställningar och få information och så och det är också populärt. Det är en bra tjänst. Men det är lite sånt du får kika på här innan du kör igång dårå.
Å: Jaja.

Paus.

B: Bra jag har fått en jättebra bild av dig tycker jag.
Å: Ja, va bra. Vet du ungefär hur lång… Du sa att du hade åtta till på listan.
B: Ja, eh, exakt hur vi ska gå tillväga, alltså jag kan ju faktiskt bestämma en i taget det är ju inte så att ni åtta behöver konkurrera om platsen, utan här tryckte de på stenhårt för dig, varför vet jag inte, men det gjorde de. Jag har fått mer information och om man jämför på pappret så är det ingenting som säger att jag skulle ta dig efter de andra så att säga. Man skulle kunna bestämma det ganska snart tycker jag och sen lyssna av de andra. Ska jag vänta in alla de andra så kan det ta tid innan vi bestämmer oss. Så att jag kan tänka mig…
Å: Det är litegranna att jag tänker på, för dagis, jag behöver ju liksom förbereda dagis här ifall jag behöver gå upp i tid. På dagis för min dotters räkning då. Som det är nu är hon inskriven uppåt trettio timmar då då. Men som det är nu, ska jag vara här heltid i stort sett då behöver jag ju höja upp det så att säga. Då behöver de också ha lite tid på sig.
B: Vi kan säga så här. Denna vecka hände ingenting. Då åker jag till Jönköping i morgon och sen är det Stockholm, två dar. Så jag är inte här förrän på fredag igen. Och nästa vecka är ganska bokad, ja tycker vi kan säga som så att jag tittar på det nästa vecka så kan du få något besked i slutet av nästa vecka.
Å: Ja, okej. För jag vet att de vill ha helst en månads framförhållning men att jag menar, två tre veckor i alla fall.
B: Absolut.
Å: För min del, jag kan börja när som helst. Men det är bara att de hinner och ändra i sina papper och så vidare så att de får sina volymtimmar och allt vad det är för något.
B: Det jag vill stämma av, det är prioriteringen mellan nån som vill ha en heltidspraktik och din lite glidande tjänst med dina timanställningar och sånt.

[Kallprat]

B: Tack för att du tog dig tid att komma hit. Här har du lite information om Skogsstyrelsen.
Å: Tack, hejdå!