Igår kom siffror på att vi nått peak kött. Det mest korkade veganerna kan göra nu är att bränna slaktbilar. Vår gästskribent Fanny Nilsson skriver om köttriksdagen och varför svaret på klimathotet ligger i glass.
Svart, rutten död. Tumörer som skärs bort i stora sjok. De chockerande slaktbilderna från Polen sände sannolikt blixtvegetariska stötar genom alla som vågade titta. I en dag eller två. Vidriga filmer från slakterier har länge varit veganaktivisternas främsta propagandametod, men med väldigt dåligt resultat. Faktum är att den vegetariska revolutionen nu drivs av något annat.
I Stockholms största vegangrupp på Facebook syns konflikten. Hätska diskussioner utbröt då ett gäng gamla hardcore-veganer blev besvikna på den dåliga uppslutningen kring en djurrättsmarsch, trots flera tusen medlemmar i gruppen. I kommentarsfältet myntades begreppet ”glassveganer” med påhoppet ”det enda ni bryr er om är att GB släppt en vegansk Magnum.”
Ben and Jerrys, vegansk beauty, Max och McDonald’s, influencern Therese Lindgren och H&M:s satsning på veganska fik är exempel på hur marknaden går hand i hand med hälsotrenden och klimatångesten. De unga kvinnorna tar täten, och de handlar som aldrig förr. Säga vad man vill om marknadskrafter och konsumentpolitik, men det funkar bättre än slaktvideor.
I går kom beskedet att den svenska köttkonsumtionen är lägre än på tio år. Bedömare tror att vi nu nått peak kött, som inföll 2016 med 87,7 kg kött per person och år. Köttätandet har stadigt ökat sedan 60-talet, med endast små avbrott för djursjukdomar och finanskriser.”I dag är det mer långvariga faktorer som påverkar oss. Det är ju ingen som tror att klimatfrågan tynar bort efter ett par år” kommenterade Åsa Lannhard Öberg, utredare på Jordbruksverket. Folk bryr sig kort sagt mer om klimatet och sin egen hälsa än om kor och grisar.
Folk bryr sig mer om klimatet och sin egen hälsa än om kor och grisar.
Det är det så kallade mjölkkriget ett bra exempel på. I flera år har Arla och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF Mjölk) stridit mot det kaxiga havremjölksföretaget Oatly, dels i domstol, dels i underhållande annonskampanjer. Nyligen släppte Arla en produkt som många trodde var ett skämt: En dryck gjord på hälften komjölk, hälften havre. Vad var det här – en förlikning, en utsträckt hand med hopp om fred?
Arlas vd Peder Tuborgh sa till och med att ”vi måste förbereda oss på det här skiftet”. Förra året minskade mjölkdrickandet i Sverige med sju procent. Dock kompenseras nedgången än så länge av ökad ostkonsumtion. Knappast av en slump. Ost är det välkänt svåraste att göra veganskt så det blir gott, och många byter helt enkelt biffen mot halloumi i hamburgaren. Dessutom trycker producenterna på. Det märkligaste exemplet är finska mjölkföretaget Valio som skapat en köttersättningsprodukt med namnet ”mifu”, för att föra tankarna till sojabaserad tofu. Listigt nedstoppad i veganska hyllan bredvid miljövänliga alternativ är mifu dock gjord på mjölk.
En som ännu inte är beredd att kapitulera i kriget mot veganismen är Jan Forssell, ordförande för Sveriges nötköttsproducenter. På den så kallade köttriksdagen (smaka på det ordet) i Eskilstuna förra året använde Forssell en sportmetafor för att peppa sina medlemmar. Det ”andra laget” är de som betraktar sig som miljövänner, och de har parkerat sig i koböndernas straffområde. ”De skjuter skott på skott, vi gör fina räddningar, men på sikt vinner man inga matcher om man bara måste försvara sig. Vi måste upp över halva plan och göra mål på andra sidan också.” sa han i God morgon världen i P1 23/12.
Forssell menar att deras största utmaning är att få folk att förstå vilka positiva effekter köttproduktionen har. Då får de springa mycket på den där planen. Forskningen är väldigt tydlig med att nötkött är det livsmedel som är absolut sämst för klimatet, berättar Elin Röös som forskar kring matens klimatpåverkan på Sveriges lantbruksuniversitet i samma radioprogram. Nötkött orsakar 50 gånger högre utsläpp per kilo än baljväxter och spannmål.
Manegen är med andra ord krattad för företag som vill kapitalisera på folks yrvakna klimatångest. Dessutom är vinstmarginalen på kryddade bönor i korvskepnad förmodligen skyhög. Men det är åtminstone bättre för klimatet än köttriksdagens korvar.
Det mest korkade veganerna kan göra nu är att bränna slaktbilar och hota bönder, som Göteborgsposten nyligen visade att ett fåtal militanta aktivister sysslar med. Det är inte bara vedervärdigt utan också en väldigt dålig strategi för att få veganismen att vinna mark. Glassveganerna däremot förenar forskning, klimatpanik, hälsotrender och formulerar en lösning. Köttindustrin kommer få fortsätta spela försvar. På andra planhalvan har de dessutom god glass.
Fanny Nilsson är fristående skribent och gästar Dagens Arena de närmaste veckorna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
