På fredagen skriver tidningen Arbetet om hur 3 539 av de inskrivna i fas 3 inte fick en krona, inte ett öre, i ersättning från staten i november. En sensationell nyhet på många sätt. En skandal.
Det innebär att de här personerna ingår i en statlig arbetsmarknadsåtgärd, där de har ett stort antal skyldigheter och förväntas hålla modet uppe och kämpa för att göra sig anställningsbara igen, där de inte får semester, där de ska jobba varje dag men inte får göra “riktiga” arbetsuppgifter och där arbetsgivaren får bra betalt för att de är där. Men. Där de här människorna samtidigt inte får någon ersättning alls och i många fall inte heller kvalificerar sig för socialbidrag utan står med noll och intet på kontot trots att de ofta befinner sig på en arbetsplats fem dagar i veckan.
– Jag sålde mitt hus i Visby i september. Det gjorde att vi fick råd att köpa julklappar till barnen för första gången, berättar fyrabarnspappan Peter Fagerlund, 51, för Arbetet.
– Jag tror inte att det fanns någon motsvarighet tidigare. Fas 3 påminner inte om något annat inom arbetsmarknadspolitiken, säger Anders Forslund, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Peter Fagerlund har nu hoppat av fas 3, vilket man förstås förstår om han inte får ersättning och inte kan få socialbidrag men ändå ska gå till arbetet varje dag.
Moderaternas pressekreterare Niklas Gillström förhåller sig fullkomligt kallsinnig till detta:
– Har du kvalificerat dig för a-kassa får du aktivitetsstöd i fas 3, annars har du de andra sociala skyddsnäten, säger han till Arbetet.
Det är inte konstigt att han försvarar den förda politiken. Det är hans jobb, också när den är inhuman.
Frågan är varför ett så allvarligt missförhållande inte får andra att reagera kraftigare. Det är trots allt en politik som placerat 3 500 människor i ett tillstånd som allt mer liknar ett slags mjukt slaveri. Det borde få den samlade oppositionen, och fackförbunden, att inte bara tycka annorlunda. Det borde leda till en större arbetsmarknadskonflikt.
Tonläget är i dag så viskande lågt att man kan förledas tro att inte heller vänstersidan förstår hur illa det här är.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
