Nej, Jan Björklund, du kan inte skylla grundskolans sjunkande slutbetyg på någon annan än dig själv. Skolverket redovisar färska siffror på att andelen elever som går ut årskurs 9 utan behörighet till gymnasiet har gått från 12,5 procent under 2013 till 13,1 procent under 2014. Det går inte att bortförklara.
Möjligheten att lyckas i skolan, och i förlängningen i livet, ska inte bero på vilka föräldrar barnen har fått på sin lott. Skolans uppdrag är att säkerställa att alla elever får genomgå en god och likvärdig utbildning. Det är reglerat i nationella styrdokument.
I verkligheten visar det sig att 42 procent av dem som inte når gymnasiebehörighet kommer från hem med lågutbildade föräldrar, medan 5 procent som inte klarar sig är barn till akademiker. Det bekräftar att Björklunds skola är på fritt fall nedåt ur ett likvärdighetsperspektiv.
Betygen sjunker samtidigt som läsförståelsen i svensk skola gör det. Det är ingen slump att PISA-rapporten visar att Sverige ligger lågt när det gäller att nå upp till den grundläggande läsförståelse som anses vara en förutsättning för fortsatt lärande. Det innebär att eleven ska kunna förstå textens huvudidé och kunna förklara innebörden även när all information inte är presenterad. 18 procent av eleverna i ett genomsnittligt OECD-land når inte upp till den nivån. I Sverige är siffran 23 procent.
Bristande läsförmåga och läsförståelse är det som hindrar kunskapsinhämtning i alla ämnen. Det krävs läsförståelse för att förstå vad parlamentarism handlar om, liksom för att kunna prata om matematiska lösningar. Det krävs läsförståelse för att kunna vara en delaktig samhällsmedborgare senare i vuxenlivet.
Det är strålande att det i Sverige görs lässatsningsprojekt som till exempel “Läs för mig”, som dragits igång av LO, ABF och Socialdemokraterna för att engagera vuxna i barnens läsande.
The Guardian skriver i dag också om ett liknande projekt som ska öka de brittiska barnens läsförståelse, kallad “Read On. Get On”. Ett syfte är att få de stora politiska partierna att prioritera läsfrågan i de kommande valmanifesten. Om ingenting görs befaras att 1,5 miljoner brittiska barn inte når upp till grundläggande läsförmåga 2025 och riskerar att senare gå utan jobb. För det finns en tydlig koppling mellan dåliga läskunskaper och arbetslöshet.
Jan Björklunds misslyckande att 13,1 procent av niondeklassarna inte kan läsa vidare på gymnasiet är i förlängningen ett demokratiproblem. Både det svenska och det brittiska läsprojektet vill uppmuntra föräldrar att läsa för och med sina barn. Det är klokt tänkt och uppmanar till ett föräldraengagemang som behövs.
Men om alla barn ska få en rättvis chans att lära sig, att ta till sig kunskaper, så måste skolan vara den plats där läsförmågan kan utvecklas. Björklunds ordningsregler och tidiga betyg är inte rätt väg för att nå dit.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
