Det här skulle kunna vara ännu en text som hånar kepsförbud och hårdare tag. Jag skulle kunna dra paralleller till Alf Sjöbergs klassiska film ”Hets” och ironisera över att om regeringen skulle få betyg utifrån hur många utredningar de tillsätter så skulle utgångsläget för skolan se mycket bättre ut. Men Jan Björklunds utspel om ordning och reda i dag är mycket viktigare än så.

Betyg i lägre åldrar, skriftliga omdömen, nationella prov. I dagsläget har vi ett utbildningsdepartement och en utbildningsminister som fokuserar mer på dokumentationen av kunskapen än på just själva kunskapen.

Lärarna, de som ska vara kunskapsförmedlarna i skolan, är överhopade av papper – som över huvud taget inte har med undervisning att göra. En lärare i grundskolan har numera ungefär femton minuter per lektion till för- och efterarbete. Det är ett hån.

Som lärare är det centralt att lära känna sina elever. Undervisning handlar om att skapa ett förtroende som kan byggas starkare i elevernas kunskapsinhämtning och i deras fortsatta förtroende för samhället och vuxenvärlden. Men att kunna se – i bästa fall – 20 elevers individuella behov är omöjligt om man aldrig får längre än en kvart på sig.

För någon vecka sedan hyllades OECD:s skolrapport av högern. Rapporten tolkades som en ursäkt till att ivrigt basunera ut att mer resurser till skolan inte spelar någon roll. Så kan det vara, men var man lägger resurserna spelar roll. Länder som har höga lärarlöner och där lärarna har tid med förberedelse och samarbete kring undervisningen har betydligt högre resultat än Sverige.

Tyvärr är det knappast högre lärarlöner, mindre administration och mer tid till undervisning som lär bli resultatet av Björklunds utredning om ordning och reda. Vi kan förvänta oss mer av samma bristfälliga förslag till lösningar som vi redan har sett.

Läraren i mig vill att jag låter som en gammal folkpartist och skriver med versaler på svarta tavlan: DET ÄR KUNSKAPEN SOM ÄR DET VIKTIGA!

 

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena