Äntligen gör regeringen upp med dogmatisk borgerlighet, gör slut med 90-talet och ersätter överskottsmål med balansmål i de offentliga finanserna.
Svenskt Näringsliv ville det. De fyra storbankerna ville det. LO, TCO och SACO ville det.
Och egentligen ville nog Magdalena Andersson det också.
Men Anders Borg stod i vägen.
Socialdemokraterna vågade inte utmana honom om tolkningsföreträdet i finanspolitiken i fjolårets valrörelse.
Det är därför förslaget om att ersätta överskottsmålet i de offentliga finanserna med ett balansmål kommer först nu. Några sakliga skäl att vänta har inte funnits.
Fast bättre sent än aldrig!
Regeringens initiativ innebär emellertid inte mer pengar till investeringar här och nu. Det är viktigt att komma ihåg. Förklaringen är att överskottsmålet i praktiken redan är överspelat. Det har de borgerligas massiva skattesänkningar och lågkonjunkturen sett till.
Statens budget har inte gått med överskott på flera år.
Ett ändrat budgetmål kommer därför att få effekt först när budgeten i sig når balans. När det sker är osäkert, men prognoserna pekar på att det kan ta mellan tre och fem år – om inte mer.
Så länge kan förstås inte nödvändiga investeringar i fler bostäder, tåg i tid och bättre utbildning vänta. LO och alla andra som drivit på för satsningar på dessa områden måste fortsätta att utkräva svar från regeringen. Vad tänker Magdalena Andersson lägga för förslag under mandatperioden för att bygga Sverige starkt? För något måste hända.
Investeringar betyder större utgifter nu för höjda intäkter sedan. Det vet varenda företagare. Bostadsbristen, försenade tåg och undermålig utbildning hämmar tillväxten och håller arbetslösheten uppe. Mer utrymme för investeringar handlar inte om ekonomiskt lättsinne utan om att stärka finanserna på sikt.
Så länge regeringen avfärdar lån för att investera har den bara två alternativ: Antingen att sitta still i båten – vilket vore oacceptabelt – eller att höja skatterna.
Vilken strategi regeringen väljer blir i allra högsta grad intressant att följa. Klokast är förmodligen en kombination av lån och skattehöjningar. Ränteläget gör att det är mycket förmånligt att låna, och såväl miljöföroreningar som finanssektorn och fastigheter är underbeskattade.
Från Allianspartierna är reaktionerna blandade. Moderaterna säger nej, Centerpartiet och Kristdemokraterna är skeptiska, medan Folkpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Erik Ullenhag är försiktigt positiv. Det vore förstås en fördel om ändringen av budgetmålet kunde göras med bred uppslutning i riksdagen. Men det får inte vara avgörande för regeringens beslut.
Framtiden har länge hållits i kedjor av en dogmatisk borgerlighet. Nu lättar – äntligen – Magdalena Andersson litet på bojorna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
