Klassresor ger individen stora möjligheter men om de ska göra skillnad för fler än den enskilde behöver de möjliggöras på gruppnivå också.
Min ledartext om att klasskamp är minst lika viktigt som klassresor bemöts av Maria Ludvigsson i dagens SvD. Hon menar att jag resonerar obegripligt kring klassresans betydelse för individen.
Jag tror att Maria Ludvigsson och jag egentligen tycker ganska lika när det gäller vikten av en god utbildning för alla elever i landet. Jag tror också att hon förstår att jag inte menar att individuella klassresor är något att varken förakta eller motarbeta.
Tvärtom, jag har själv gjort en. Men arbetarklassungen med lågutbildade invandrarföräldrar från Jugoslavien, hade aldrig haft en chans om Norrköpings kommunala skolor inte fullföljt sitt ansvar för alla elever.
Jag vet mycket väl att 515 miljoner inte är mycket för att täcka upp behoven i Skolsverige, särskilt inte i de områden som bebos av socioekonomiskt utsatta familjer, men de skulle ändå göra mer nytta där än i form av ytterligare kosmetiska projekt för att reparera något som aldrig skulle ha raserats.
Vi kan leka med tanken att 515 av Sveriges kvalitets- och resultatmässigt sämsta skolor får en miljon kronor var att anställa ett par specialpedagoger och lärare för. Eller varför inte välja ut de mest behövande skolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm för att ta itu med att kommunerna svikit och fortsätter svika sina invånare.
Klassresor ger stora möjligheter för individen, absolut, men om de ska göra skillnad för fler än den enskilde, behöver klassresor möjliggöras på gruppnivå också. Vem du är och vad du gör spelar alltid roll, men beror också på de strukturer du är en del av.
Jag har med stort intresse läst SvD:s utmärkta reportageserie om lyckade skolor, bland annat i London, som Maria Ludvigsson tipsar om. Men jag undrar om hon själv inser att det som rektorerna har gjort för att lyckas faktiskt är att ta kollektivt ansvar för en grupp elever som inte bara kan förlita sig på sin egen vilja.
Det egna ansvaret måste gå hand i hand med det gemensamma ansvaret, annars kommer det alltid finnas behov av mer kamp. Skiljelinjen går kanske vid svaret på frågan ”Ska alla med?”.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
