Världen blir rikare trots den ekonomiska krisen, men det är en bräckligare värld. Hur tungt väger humanitärt bistånd och hur skiljer det sig från utvecklingsbistånd? Och är bistånd egentligen politik?
Det diskuterade Sveriges moderata biståndsminister, Gunilla Carlsson, och EU-kommissionären Kristalina Georgieva på ett seminarium i Almedalen, i går, 3 juli.
Kristalina Georgieva, ett powerhouse till EU-kommissionär, var rapp när hon lyfte biståndsarbete som ett medel för att förändra världen. Hon ger ekonomisk vinning, investeringar och bistånd ungefär likvärdigt utrymme. Kristalina Georgieva är den humanitära ekonomen som räknar rätt:
Bistånd ska ges lika mycket, oberoende av politiska intressen och skyddas enligt Genève-konventionen. Enligt Kristalina Georgieva hjälper EU-kommissionen 150 miljoner människor i världen varje år med 1,3 miljarder.
Biståndsministern, Gunilla Carlsson, är känd för att satsa mycket bistånd på demokratistöd, det kanske svåraste stödet att mäta. Hon berättade om skuld och hur det påverkar kraven på politiker.
– När humanitära biståndet inte når ut tillräckligt är det vi politiker som får skulden. Det finns en brist på politiska lösningar. Krisen i Syrien är orsakad av människan, sa Gunilla Carlsson och forsätter:
– Kraven på oss politiker är så höga. Det är orättvist.
Jaha?
Sen förespråkade Gunilla Carlsson ändå att lidande bör bekämpas med humanitärt bistånd.
Men vad händer med politikers ansvar då? Vem är ansvarig för att sociala och globala kriser drabbar människor om det inte är politikerna?
EU-kommissionären Kristalina Georgieva var tydlig med att förklara att humanitärt bistånd inte får används för politiska syften. Många människor är i behov av hjälp, 50 procent av flyktingarna från Syrien är barn. Det finns flera länder som har hamnat i skuggan av Syrien, exempelvis de som drabbas av den kronika krisen i Tchad, även i Darfur och Sudan.
Enligt Kristalina Georgieva är EU:s uppgift att bringa hopp i tuffa tider. Att göra medvetna beslut och att vara en god kraft. En mjuk kraft i världen.
Den diplomatiska krisen i Syrien gör det svårt att veta vad man får för sina pengar. Hur kan en kris hanteras när hela statsapparaten nästintill har kollapsat?
EU-kommissionären landade i ett slags resonemang som är poppis i tiden. Organisation och maximering av biståndspengar. Det luktar lite New Public Management över biståndspolitiken. Moral vs nytta. Maxa.
Men det kostar att rädda liv. Och det borde få kosta, eller hur?
100 000 miljoner kronor – hur många liv räddar det? Hur används pengarna på rätt sätt? Borde inte världsförbättrarna kunna tänka organisation och moraliska förpliktelser – samtidigt?
Under seminariet surrades det en hel del om återhämtningsförmåga, att fler länder borde kunna klara sig själva. Nyfiken på mer om det?
Läs min intervju med EU-kommissionären Kristalina Georgieva här »
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
