Mediemaktens polarisering

Är bevakningen av Almedalsveckan en massmedial tryckkokare – trots att det bara är en bråkdel av alla händelser som bevakas?

Vad fokuserar medierna på? Vad väljer man ut och vad väljer man bort i sitt urval? Vad får vi veta och vad får vi inte veta?

Det var några av frågeställningarna vid Tidningsutgivarna och Institutet för mediestudiers seminarium Mediemakt – vad får vi inte veta i Almedalen?

Dagens Arena nämndes flera gånger under seminariet. Daniel Mathisen lyfte i gårdagens ledare att bevakningen av Almedalsveckan kan bli ett nav för ytlig vimmel-journalistik. Same procedure as every year:

”Journalistik handlar inte om att rapportera om vad som händer framför näsan på oss, utan om att skildra fenomen och strömningar som inte kommer till tals i kommersiella kanaler.”

Ingen i panelen höll med Daniel Mathisen eftersom de ville sätta journalistiken i relation till demokratin, medieutrymmet i respekt för medborgarna. Reportrar bör hinna tolka, oavsett om bevakningen tenderar att upprepa ett likartat innehåll under veckan.

Expressens chefredaktör, Thomas Mattsson, menar att läsare, speciellt under ett valår, vill höra vad partiledarna säger.

När makten talar, spetsa öronen. Någon kanske avgår. Vem vet.

Och den ytliga vimmel-journalistiken kan beskrivas som en strategi för mer läsning, menar Thomas Mattsson.

Får man som läsare veta vad som händer? Vem skriver man för? Och vem bryr sig?

Självbespeglingen och tillgängligheten i sociala medier påverkar journalisternas relation till läsarna, mediekanalerna och beslutsfattarna – och även till sig själva.

Det handlar om att komma närmare. Genom att tumla sig in.

Anna Karin Lith, redaktionell chef på MittMedia, berättade att det kan upplevas som geggigt när makten och medierna svävar ovanför läsarna.
– Det är ett demokratiskt problem eftersom läsarna upplever att frågorna är långt bort från de när det till exempel uppstår en polarisering i mediebevakningen mellan landsbygd och stad.

Med hjälp av den nya tekniken kan Almedalen som mötesplats komma närmare. Men på vilka nya plattformar kan det demokratiska samtalet föras? Plattformsneutralt eller inte, personliga möten ska inte underskattas. Det finns både rationella och marknadsmässiga argument för det, menar Thomas Mattsson.

Vad händer när alla plötsligt blir politiska reportrar? Nyhetsvärderingen blir ännu viktigare. Precis som att de sociala medierna är i behov av ett aktivt och publicistiskt redaktörskap.

– I Almedalen är de stora makthavarna tillgängliga. Det blir ett stort värde när många deltar, menar Mattsson.

Men vad är det som är så viktigt som får vi inte veta? Vad är det läsarna missar när de själva kan bidra till att förmedla innehållet?

Politikernas budskap går först, men det är ju för att det är medielogik. Ungefär samma personer syns överallt. Det är ett problem, menar Brit Stakston på JMW.

Efter Almedalsveckan är minskningen av arbetsmarknadsjournalistiken, exempelvis, konstant. Där finns det sprängstoff som kan innehålla minst lika mycket dramatik som Kungahusets nya tronarvingar.

På seminariet presenterade också Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter ett valmanifest med förslag för att stärka journalistiken, för en ny mediepolitik.

Förhoppningen är att en ny regering – oavsett färg – tar ett ett helhetsgrepp om mediepolitiken.

Med enkla medel kan journalistikens villkor förändras. Det handlar om att värna upphovsrätten i den digitala tidsåldern för att skapandet av litterärt innehåll ska säkerställas, skriver Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter i valmanifestet. Samtidigt bör informationsfriheten inte rubbas, så att upphovsrätten försvagas, utan får ett skydd i en digital miljö, menar TU.

I manifestet redogör även riksdagspartierna om sina uppfattningar om allt från tidningsskatt, public service, digitalisering, momsregler och upphovsrätt.

Samtliga riksdagspartier delar Tidingsutgivarnas och Sveriges Tidskrifters uppfattning när det gäller momsen på digitala publikationer, nämligen att det är orimligt att momsen på digitala utgåvor är fyra gånger så hög som momsen på samma publikationer i tryckt form. De uppmanar att den kommande regeringen verkar inom EU för ett uppdaterat regelverk som inte diskriminerar modern teknik, menar Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter.

För att återkomma till Dagens Arenas ledare från igår.

”Ska Almedalen bli en verkligt demokratisk plats krävs betydligt bredare representation och kanaler som speglar hela samhället – inte befintliga maktskikt.”

Rummet är här, Orten i fokus också. Bland många andra. De försöker bland annat sätta antirasismen på dagordningen under årets Almedalsvecka.

Slutsatserna under seminariet landade i att se förbi spektaklet. Samtidigt är Almedalen en demokratisk mötesplats där nyhetsvärderingen präglas av vad som är relevant för specifika målgrupper och läsare. Bortom medielogikens vanmakt.

Makten och självbespeglingen talar nämligen inte bara med sig själva.