Dags för fredagsmys igen! Snacket i helgen kan kanske handla om var det offentliga samtalet ska föras? Det borde vi nämligen prata mer om.
I påskhelgen skrev vår krönikör Fanny Nilsson en uppmärksammad text om digitaliseringen i vården. Fanny är en skribent som väcker känslor och engagemang, och att sjukvården numera är medborgarnas viktigaste fråga bekräftades även i SOM-institutets rapport häromveckan. Så det är inget konstigt att denna krönika delades flitigt. Och som chefredaktör och utgivare är jag förstås nöjd när vår journalistik konsumeras av många och att diskussioner startar på flera håll på grund av något vi publicerat. Samtidigt är jag lite kluven till detta.
I just denna text utmanas framför allt en politiker, liberalen Daniel Forslund som är biträdande regionråd i Stockholm. Som något naiv utgivare hoppades jag naturligtvis att krönikan, som jag ytterst ansvarade för, skulle medföra en reaktion från Forslund i form av en önskan att föra debatten vidare under mitt ansvar. Jag vet, det var konstigt tänkt. För så fungerar ju inte det offentliga samtalet längre.
Istället valde Forslund att gå i direkt klinch med vår medarbetare på hennes Facebooksida, och samtidigt på hennes twitterkonto. Och i dessa tider får en kanske vara glad att en politiker går i svaromål överhuvudtaget. Men nog gynnar det fortfarande samtalstonen om debatter sker oftare inom grundlagsskyddad och pressetiskt upptrampad mark. Tänker jag.
Som politiker bör en dessutom alltid fundera över så kallade signalvärden, och i det här fallet är det en signal som säger: skit i ansvarstagande redaktioner, jag går direkt på individen. Det är emellertid inte så den svenska pressfriheten är konstruerad, och den som vill bevara denna frihet bör kanske ibland ägna detta en tanke eller två.
Självklart försökte vi lite försynt påpeka var ett replikskifte kunde ske under ordnade former, men än så länge har något sådant inte inkommit.
Nu tänker du kanske att jag bara gnäller för att vi är beroende av publik och därför vill ha ensamrätt på publika diskussioner. Det kunde vara så, framför allt om vi tjänade något på en stor publik. Men det gör vi egentligen inte. Visst är det som sagt underbart med många läsare, och varje journalist vill ha så stor publik som möjligt. Men Dagens Arena kapitaliserar inte på sin räckvidd överhuvudtaget. Dumt kan kanske tyckas. Men jag vet inte. Vi skulle kunna sälja vidare data om dig direkt, utan att du egentligen märker det. Köpare finns. Men det tar emot. Det känns inte bra. Så vi avstår.
Vi vill vara öppna och ärliga i vår relation med dig. Vi finansieras just nu till fullo via donationer, och ju fler som stöttar oss, desto bättre kan vi bli. Så enkelt är det. Jag hoppas att du vill hjälpa oss vidare. Varför inte bli månadsgivare? Här är info om hur.
Tack för att du följer Dagens Arena!
Ha en bra helg!
Jonas Nordling
Chefredaktör
Uppdatering: Daniel Forslund har nu inkommit med en replik. Den kan du läsa här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
