S är med och lägger fram en budget som ökar inkomstklyftorna. Hur påverkar det förtroendet för regeringen och hur blir det med välfärden, jobben och klimatet kommande år? Gäster i podden är Ursula Berge och Andreas Bergström.
Andreas Bergström, vice vd på tankesmedjan Fores tror att regeringspartierna kan komma igen under mandatperioden, även om det nu ser ut som att inte minst Socialdemokraterna har betalat ett högt pris för regeringsmakten.
– S har tillsammans med MP utnämningsmakten, och makten över alla myndigheter under all tid mellan budgeterna. Jag tror att det kan vara en poäng för dem att låta C och L få igenom mycket i budgeten, och all tid däremellan är det regeringen som styr, säger han.
Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR kallar fördelningsprofilen i budgeten »starkt plågsam« och tror att S måste värna sina rötter.
– Socialdemokraterna har också socialdemokratiska väljare och man måste samtala med dem och få dem att ändå känna sig nöjda med att det sitter en S-MP-regeringen. Man kan inte i längden hålla igång argumentet att vi höll SD utanför regeringen, utan det krävs klassiska socialdemokratiska reformer som visar på nåt annat än ”vi höll emot så gott vi kunde” ungefär, säger hon.
Att värnskatten nu avskaffas får orimligt mycket uppmärksamhet, tycker Andreas Bergström, som menar att 6 miljarder är en liten summa i hela statens budget.
– Däremot kommer Liberalerna antagligen få betala för det här i senare förhandlingar, säger han.
Ursula Berge tror att det här var det sista Liberalerna fick: “det sved för mycket«
– Man ska se avskaffandet av värnskatten i paritet med att arvs- och gåvoskatten är borta, fastighetsskatten är borta och vi har rut- och rotavdrag som gynnar vissa betydligt mer än andra. Det finns ingen skatteberättelse om hur vi skapar ett skattesystem som fördelar på ett annat sätt, säger Ursula Berge.
När det gäller välfärden menar hon att kommunerna själva måste kunna ta in mer skatter framöver, så inte staten måste agera »jultomte« med statsbidrag. Det kommunala utjämningssystemet av skatteintäkter är en modell som borde förstärkas, tycker hon:
– Jag fattar inte att Stockholm och Göteborg är missnöjda med att betala tillbaka till kommuner som har exporterat sina välutbildade medborgare till dem. Annars får man väl betala transfersummor istället, och det blir väldigt trögarbetat.
Andreas Bergström tycker att snarast kommer som ett brev på posten att kommuner och landsting klagar över för lite pengar:
– Det har alltid varit så här, att SKL vill ha mer pengar till kommuner och regioner, men vi måste börja se en effektivisering. Det finns kommuner som klarar sig bra och andra som gör av med hur mycket pengar som helst, säger Andreas Bergström.
Det så kallade reformutrymmet, som varje år möjliggör det som brukar kallas nya satsningar i budgeten, består egentligen av automatiska besparingar som görs eftersom taken i socialförsäkringar, bidrag och myndighetsanslag inte räknas upp i samma takt som löner och BNP ökar. Att det här inte är något regeringar är tydliga med, har fått allt mer kritik.
– Å ena sidan är det väldigt icke-transparent gentemot medborgarna varifrån pengarna kommer, men å andra sidan så funkar det rätt väl för det gör det möjligt att flytta pengar från en sak till en annan som kanske hade varit politiskt väldigt svårt annars, säger Andreas Bergström.
– Det finns inom utbildning och forskning något som heter effektivitetsavdrag och det innebär att man ska bli 1-2 procent mer effektiv varje år. När man står inför en grupp studenter så är det svårt att tänka sig att de ska vara 1-2 procent smartare varje år eller att jag som lärare bli 1-2 procent mer pedagogisk varje år. Det är ett väldigt fyrkantigt över det, säger Ursula Berge.
Lyssna på hela avsnittet! Och följ gärna podden i Soundcloud, på Spotify eller i andra poddspelare.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
