När många söker öppenhet, inflytande och samhällsengagemang borde den kooperativa idén skörda framgång. Men universiteten bryr sig inte om att utbilda om kooperation längre. I vår intervjupodd snackar vi med Jan Edén på Svensk Kooperation om hur det kunde bli så.
Svensk kooperation är en paraplyorganisation som arbetar för att höja kunskapen om den kooperativa affärsmodellen. Jan Edén är verksamhetschef på organisationen, och han anser, kanske föga förvånande, att kooperationen i Sverige mår jättebra. Åtminstone ur ett perspektiv.
– Det går oerhört bra för de kooperativa företagen om man tittar ur ett affärsmässigt perspektiv. Det här är kommersiellt drivna verksamheter med krav på att visa resultat och det gör de.
Men han erkänner att det finns andra perspektiv.
– Sen har vi en utmaning i att förklara den kooperativa, ömsesidiga modellen. Den här typen av företag står för 3-4 procent av närvaron i näringslivet, vilket gör att det är en okänd företagsform för många. Men de hundra största ekonomiska föreningarna omsätter samtidigt tillsammans över 400 hundra miljarder, har 100 000 anställda och runt tio miljoner medlemskap. Så det är ju en affärsform som engagerar en stor del av den svenska befolkningen. Många är nog inte medvetna om att de är medlemmar i en kooperativ verksamhet.
Ansvaret för att driva och utveckla den kooperativa idédebatten och företagsformens ställning vilade i många år på Kooperativa institutet, med bland andra Alice Bah Kuncke som chef. Men denna organisation lades ned.
– Jag tror att vi har tagit upp tråden från när de försvann för en tio år sedan. Företagen har inte alltid varit jättebra på att lyfta fram sin kooperativa identitet, och jag tror att slutet för Kooperativa institutet kom under en period när det var lite kämpigt att vara ett kooperativt företag, när man inte såg behovet av den här samlande kraften.
Jan Edén ser en framtid för den kooperativa företagsformen, inte minst när det gäller företagsövertagande.
– En väldigt stor andel av landets företagare står inför ett generationsskifte, men det finns ingen att växla över till. Och då tycker vi att ett medarbetarägt företag vore toppen, för är det några som kan verksamheten så är det ju personalen. Och då behöver vi titta på hur vi förändrar skattesystemet, men även hur partsmodellen ser ut. Är man arbetsgivare eller arbetstagare?
Men han ser även att de krav som kommande generationer ställer på arbete gynnar kooperativa tankar.
– Om man tittar på alla unga som vill in på arbetsmarknaden och letar efter organisationer med ett tydligt värderingsstyrt sätt att jobba då man måste kunna säga att vi gör ju det här redan, vi uppfyller ju deras krav.
Det är emellertid tydligt att kooperationen kämpar i motvind med att nå ut. En kommande undersökning som Svensk kooperation nyligen genomfört visar att utbildningsväsendet inte längre bryr sig om deras roll.
– Vi har tittat på 150 olika kursprogram på universitet runtom i Sverige om det förekommer inslag om kooperativa företag, och inte på ett program fanns det med. Det blir en utmaning för oss, speciellt om universiteten ska utbilda morgondagens ledare.
Du hittar hela intervjun och tidigare avsnitt av vår podd här.
Överkurs:
Kooperationens sju grunder:
- Frivilligt och öppet medlemskap
- Demokratisk medlemskontroll
- Medlemmarnas ekonomiska deltagande
- Självständighet och oberoende
- Utbildning, praktik och information
- Samarbete mellan kooperativa föreningar
- Samhällshänsyn
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
