Vad innebär digitaliseringen och automatiseringen? Pengar och Politik pratar framtiden i nya avsnittet.
Lever vi i den andra maskinåldern – en digitaliseringsvåg som kommer svepa med sig de gamla jobben och skapa en ny ekonomi? En ekonomi där Yuccien – den unga urbana kreativa klassen – frodas och omväxlande kör taxi och jobbar med bokföring åt kompisarnas företag?
Nej, om vi tittar på produktivitetsutvecklingen så ser det inte ut som att den ökar snabbare idag än historiskt. Tvärtom har produktiviteten ökat långsammare sedan 1970-talet. Vi har heller inte sett stora investeringar i ny teknik, vilket vi borde gjort om ny teknik användes i produktionen i större utsträckning.
Data talar alltså för att vi har en långsammare produktivitetsökning idag än för 30 år sedan.
Skill biased tecnological change, den vetenskapliga grunden för digitaliseringen, är en sämre förklaring av inkomstojämlikhet än vad Reaganomics och försämrade arbetsvillkor är. Men ett symptom på att nationalekonomin fokuserar på historiematerialism snarare än institutioner.
Inte heller tycks digitaliseringen ligga bakom dagens låga inflationen. Vi borde isåfall ha en högre tillväxt, när produktionen kraftigt ökat. Istället ser vi en svag efterfrågan och låg löneutveckling, vilket är en starkare förklaring av den låga inflationen.
Vi kommer inte att leva som Yuccies, eller i vart fall inte både arbeta som revisorer och taxichaufförer.
Länktips:
Powerpoint av Sandro Scocco, Digitalisering.
»Skill-biased technological change and rising wage inequality: some problems and puzzles.«
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
